Sveaklass
Från Rilpedia
HMS Svea |
|
| Sveaklass | |
|---|---|
| Klassbeskrivning | |
| Klasstyp | Pansarskepp |
| Klassnamn | Sveaklass |
| Byggnadsvarv | Lindholmens mekaniska verkstad Bergsunds mekaniska verkstad |
| Efterträdd av | Odenklassen |
| Fartyg tillhörande klassen | HMS Svea HMS Göta HMS Thule |
Sveaklass var en fartygsklass som ingick i svenska flottan. Sveaklassen utgjorde de första pansarskeppen i Sverige. Fartygen i klassen var HMS Svea, HMS Göta och HMS Thule.
Konstruktion och historia
Det första fartyget hade man vid 1883 års riksdag anslagit medel till. Beslutet att bygga ett stort pansarfartyg makerade en vändpukt i det svenska sjöförsvarets historia. Landets marina försvar började återuppbyggas efter ett svaghetstillstånd som varat i årtionden. År 1885 sjösattes pansarskeppet vid Lindholmens varv i Göteborg. Pansarskeppet fick i nationalromantisk anda namnet Svea. I de första utkasten till de nya pansarskeppet, hade man kallat det en "förbättrad monitor". Men en stor och viktig skillnad mellan monitorerna och pansarskeppet var det högre fribordet och de större sjudugligheterna hos pansarskeppet.
Efter några års tvekan anslog riksdagen år 1887 och 1890 medel för ytterligare två pansarskepp av samma typ som Svea. De fick namnen Göta och Thule, och sjösattes 1889 respektive 1893. De skilde sig mycket lite från det första fartyget i serien. Alla tre var försedda med torpedtuber. Svea och Göta hade en 38 cm undervattenstorpedtub i förstäven, medan Thule hade två 45 cm torpedtuber, en på vardera gångbordet. I stället för stävtorpedtub hade Thule, som första svenska fartyg, försetts med en ramm.
För första gången på mer än trettio år förfogade Sverige över en användbar militär resurs till sjöss - en seriebyggd pansarskeppsdivision. Med denna gavs åter möjligheter att skydda Gotland, något som varit omöjligt med monitorerna och kanonbåtar.
Under åren 1902-1904 moderniserades de först byggda pansarskeppen. De tre kanontornen, med vardera två 25 cm-kanoner, lyftes i land. De bildade ett kustbatteri, Ellenabbsbatteriet, på Aspö vid inloppet till Karlskrona. Svea-typens fartyg fick istället vardera en 21 cm och sju 15 cm kanoner. Samtliga pjäser uppställdes i vridbara torn med skyddad ammunitionstillförsel.
Fartygen utrangerades till slut; Svea år 1915 och Göta och Thule år 1923.
Källa
- Lindsjö, Ronny: Marinhistoria, Chefen för marinen, 1993. ISBN 91-970670-6-7.
|
|||||||||||
