Karlskrona kommun
Från Rilpedia
Karlskrona kommun | |
Karlskrona kommunvapen |
|
Län | Blekinge län |
Landskap | Blekinge |
Domsaga | Blekinge domsaga |
Centralort | Karlskrona |
Folkmängd • Totalt |
30:e av 290 62 804 invånare |
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
109:e av 290 1 075,67 km² 1 046,89 km² 28,78 km² |
Befolkningstäthet • Totalt |
84:e av 290 59,9 invånare/km² |
Kommunkod | 1080 |
Webbplats | Karlskrona.se |
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1] |
---|
Karlskrona kommun är en kommun i Blekinge län. Kommunen gränsar i norr till småländska kommunerna Emmaboda kommun och Torsås kommun samt i väster till blekingska Ronneby kommun. Söder om Karlskrona ligger Ringö, en halvö med ca 500 invånare.
Innehåll |
Administrativ historik
Karlskrona kommun har en mycket komplicerad indelningshistorik från kommunalförordningarnas i kraftträdande år 1863 fram till kommunens färdigbildande 1974. Vid sekelskiftet 1900 bestod området av, förutom Karlskrona stad, fjorton landskommuner och en municipalköping. En del av dessa hade bildats genom delningar år 1888. År 1925 delades kommunen Hasslö och Aspö i två, Hasslö respektive Aspö. År 1934 inkorporerades en del av Augerums landskommun i Karlskrona stad, varvid det år 1908 inrättade municipalsamhället Långö uplöstes. Vid kommunreformen 1952 bildades följande storkommuner: Lyckeby (av kommunerna Augerum och Lösen), Jämjö (av kommunerna Jämjö och Torhamn samt Kristianopels municipalköping), Fridlevstad (av Fridlevstad och Sillhövda) medan Tving, Nättraby, Sturkö, Ramdala, Hasslö samt Rödeby förblev oförändrade. Aspö och Tjurkö införlivades med Karlskrona stad. År 1963 gick Tving upp i Fridlevstad och Ramdala i Jämjö. År 1967 gick Lyckeby upp i Karlskrona stad. År 1971 infördes enhetlig kommuntyp, utan några sammanläggningar. Slutligen, år 1974 färdigbildades Karlskrona kommun genom sammanläggning av Karlskrona med Jämjö och Fridlevstad.
Kommunvapnet
Blasonering: I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Karl XI:s spegelmonogram, allt av guld.
Staden hade både namn och vapenbild efter sin grundare. Det var ursprungligen ett sigill, men användes som vapen. Efter den långdragna kommunbildningen, som slutfördes 1974 registrerades vapnet samma år i PRV för Karlskrona kommun. Av de i kommunen ingånde tidigare enheterna hade Fridlevstad, Jämjö, Lyckeby och Nättraby fört vapen, vilkas giltighet upphörde.
Politisk styrning
I Karlskrona styr den borgerliga alliansen tillsammans med miljöpartiet utan egen majoritet. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna räknas till oppositionen. Kommunfullmäktige har 75 ledamöter från 8 politiska partier.
Mandatfördelning i kommunfullmäktige efter valet valet 2006.
Valår | m | c | fp | kd | mp | s | v | sd | Grafisk presentation |
|
||||||||
1991 | 16 | 9 | 8 | 5 | 2 | 32 | 3 |
|
||||||||||
1994 | 17 | 7 | 4 | 2 | 3 | 38 | 4 |
|
83,60% | |||||||||
1998 | 17 | 6 | 5 | 7 | 2 | 31 | 7 |
|
82,33% | |||||||||
2002 | 11 | 5 | 10 | 5 | 2 | 35 | 4 | 3 |
|
83,60% | ||||||||
2006 | 16 | 6 | 7 | 3 | 3 | 30 | 2 | 8 |
|
83,30% |
m=moderata samlingspartiet, c=centerpartiet, fp=folkpartiet liberalerna, kd=kristdemokraterna, mp=miljöpartiet de gröna, s=socialdemokraterna, v=vänsterpartiet, sd=sverigedemokraterna
Källa: Valmyndigheten, SCB och Cybercity.
Befolkningsutveckling
Som kuriositet kan nämnas att befolkningen i kommunområdet i dag är mindre än vad det var 1950 då cirka 63 000 personer bodde i nuvarande Karlskrona kommun. Centralorten Karlskrona har dock vuxit i folkmängd om än svagt under samma tid. Förklaringar till denna paradox ligger i en omfattande urbanisering i skärgården och inre delen av fastlandet där största delen av befolkningen kring 1950 fortfarande sysslade med agrara verksamheter samt att Karlskrona som stad har inte vuxit i samma takt som befolkningen minskat på landsbygden på grund av en mycket svagare näringslivsutveckling än riket i övrigt. Skillnaden mellan centralortens och omlandets utveckling är stor, dock tycks den negativa befolkningsutvecklingen utanför centralorten ha mattats av under de senare åren.
Tätorter
Det finns 18 tätorter i Karlskrona kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.
# | Tätort | Befolkning |
---|---|---|
1 | Karlskrona | 32 606 |
2 | Rödeby | 3 356 |
3 | Nättraby | 3 053 |
4 | Jämjö | 2 596 |
5 | Hasslö | 1 643 |
6 | Sturkö | 1 293 |
7 | Fridlevstad | 697 |
8 | Tving | 477 |
9 | Torhamn | 473 |
10 | Spjutsbygd | 422 |
11 | Fågelmara | 398 |
12 | Skavkulla och Skillingenäs | 380 |
13 | Holmsjö | 347 |
14 | Drottningskär | 328 |
15 | Gängletorp | 276 |
16 | Kättilsmåla | 238 |
17 | Nävragöl | 229 |
18 | Brömsebro | 213 |
En mindre del av Brömsebro ligger i Torsås kommun.
Småorter
Det finns 24 småorter i Karlskrona kommun.
I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2005.
# | Småort | Befolkning |
---|---|---|
1 | Ramdala | 187 |
2 | Sjuhalla och del av Vrängö | 175 |
3 | Saleboda | 120 |
4 | Björkeryd | 106 |
5 | Möcklö | 105 |
6 | Lösen | 95 |
7 | Alstugorna | 93 |
8 | Stengöl och del av Svensgöl | 90 |
9 | Kristianopel | 81 |
10 | Strömsberg | 79 |
11 | Grönadal | 78 |
12 | Gredeby | 73 |
13 | Torsnäs | 72 |
14 | Mältan | 71 |
14 | Öljersjö | 71 |
16 | Sjötorp | 70 |
17 | Hagbo och Björkhaga | 66 |
18 | Truseryd | 65 |
19 | Lyckeåborg | 62 |
19 | Sälleryd | 62 |
21 | Alnaryd | 61 |
22 | Mjövik | 59 |
23 | Fjärdsjömåla | 56 |
23 | Rosenhill | 56 |
Övriga orter
- Stavkulla
- Svanhalla
- Åbyholm
Församlingar
- Aspö församling
- Fridlevstads församling
- Hasslö församling
- Jämjö församling
- Karlskrona stadsförsamling
- Kristianopels församling
- Lyckå församling
- Nättraby församling
- Ramdala församling
- Rödeby församling
- Sillhövda församling
- Sturkö församling
- Torhamns församling
- Tvings församling
Vänorter
Karlskrona har 8 vänorter:[2]
- Mall:Landsdata Danmark Hilleröd, Danmark
- Mall:Landsdata Norge Horten, Norge
- Mall:Landsdata Finland Lovisa, Finland
- Mall:Landsdata Island Olafsfjördur, (Island)
- Mall:Landsdata Litauen Klaipeda, Litauen (sedan 1989)
- Mall:Landsdata Polen Gdynia, Polen (sedan 1990)
- Mall:Landsdata Ryssland Baltijsk, Ryssland (sedan 1995)
- Mall:Landsdata Tyskland Rostock, Tyskland (sedan 2000)
Källor
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009.
- ↑ Karlskrona - Vänorter
Externa länkar
- Karlskrona kommun
- Wikimedia Commons har media som rör Karlskrona kommun
|