Pjotr Semjonov-Tjan-Sjanskij
Från Rilpedia
Pjotr Petrovitj Semjonov-Tjan-Sjanskij (ryska: Пётр Петрович Семёнов-Тян-Шанский), född 14 januari (gamla stilen: 2 januari) 1827 i guvernementet Rjazan, död 11 mars (gamla stilen: 26 februari) 1912 i Sankt Petersburg, var en rysk geograf och statistiker.
Semjonov-Tjan-Sjanskij blev 1851 filosofie doktor i Sankt Petersburg. Sedan 1849 medlem av geografiska sällskapet där samt dess bibliotekarie och 1863-72 sekreterare i avdelningen för fysisk geografi, fick han i uppdrag att verkställa en rysk moderniserad bearbetning av den del av Carl Ritters då ett par årtionden gamla arbete över Asien, som behandlar det asiatiska Ryssland och angränsande länder. För ändamålet studerade han tre terminer i Berlin för Ritter, Heinrich Ernst Beyrich, Gustav Rose och Heinrich Wilhelm Dove samt gjorde resor till de schlesiska kolgruvedistrikten och Vesuvius.
Efter att ha utgett första bandet av Ritters "Asien" (1856) ställde han färden till Centralasien, undersökte bergskedjorna omkring Issyk-Kul och inträngde i Kirgizbergen och Tianshan, från Narin och övre Syr-Darja i väster till övre Tarim i öster, först bland européer, och fann, att Alexander von Humboldts på torftiga kinesiska uppgifter stödda förmodan, att bergskedjan skulle ha ännu verksamma vulkaner, fullständigt saknade grund.
Semjonov-Tjan-Sjanskij var sekreterare i kommittén för böndernas frigörelse, och fick samtidigt i uppdrag att redigera "Geografisk-statistisk ordbok över ryska riket" (fem band, 1863-85), varjämte han 1864-80 var direktör för Centrala statistiska kommittén i inrikesministeriet, och i denna egenskap organiserade han på vetenskaplig grund den förut mycket bristfälliga officiella statistiken; bland annat företogs under hans ledning för första gången en undersökning av jordegendomen, varvid han föreslog en indelning av Ryssland i naturliga geografiska och kulturhistoriska områden.
Från 1863 var han Rysslands representant på alla internationella statistiska kongresser och 1876-97 ordförande i statistiska konseljen i inrikesministeriet samt organiserade den första och allmänna folkräkningen i Ryssland 1897. I bearbetningen av dess resultat tog han ingen del, enär han samma år utnämndes till medlem av riksrådet. Sedan 1873 var han (efter Lutke) till sin död geografiska sällskapets vicepresident och skrev dess historia under dess första 50-åriga tillvaro (tre band, 1896).
Till de sista av Semjonov-Tjan-Sjanskijs arbeten hör planläggningen av "Rossija", en beskrivning av Ryssland i geografiskt, geologiskt, statistiskt, etnografiskt, ekonomiskt och historiskt hänseende i 22 band, rikt försedd med kartor, diagram, vyer och folktyper, med en av hans söner som huvudredaktör. Han var jämväl entomolog (han hade den största privata samlingen i Europa av palearktiska coleoptera) samt samlare och kännare av neder- och flamländska konstnärers tavlor, över vilka han skrev en studie.
Källa
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Semenov-Tian-Schanskij, Peter Petrovitj, 1904–1926 (Not).
