Historia

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Historia (olika betydelser).
Inom ämnet historia finns flera artikelserier i svenskspråkiga Wikipedia
Afghanistans historia
Andorras historia
Albaniens historia
Algeriets historia
Anguillas historia
Argentinas historia
Australiens historia
Belgiens historia
Bhutans historia
Brasiliens historia
Bulgariens historia
Burmas historia
Centralafrikanska republikens historia
Chiles historia
Colombias historia
Cyperns historia
Danmarks historia
Ecuadors historia
Egyptens historia
Estlands historia
Etiopiens historia
Finlands historia
Frankrikes historia
Greklands historia
Grönlands historia
Honduras historia
Indiens historia
Iraks historia
Irans historia
Irlands historia
Islands historia
Israels historia
Italiens historia
Japans historia
Jemens historia
Kambodjas historia
Kanadas historia
Kinas historia
Koreas historia
Kroatiens historia
Kubas historia
Kurdistans historia
Laos historia
Lettlands historia
Libanons historia
Litauens historia
Makedoniens historia
Marockos historia
Mexikos historia
Mongoliets historia
Nepals historia
Norges historia
Nya Zeelands historia
Pakistans historia
Paraguays historia
Perus historia
Polens historia
Portugals historia
Rumäniens historia
Rwandas historia
Rysslands historia
Schweiz historia
Slovakiens historia
Spaniens historia
Storbritanniens historia
Surinams historia
Sveriges historia
Sydafrikas historia
Taiwans historia
Thailands historia
Tjeckiens historia
Turkiets historia
Tysklands historia
Ukrainas historia
Ungerns historia
Uruguays historia
Venezuelas historia
Vietnams historia
USA:s historia
Ålands historia
Österrikes historia
Östtimors historia
Se även:
Konstens historia

Historia är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet. I sin vidaste definition avhandlar historieämnet all mänsklig verksamhet i det förflutna som vi känner till idag. Ett grundläggande problem inom historisk forskning är källorna, då det många gånger endast finns fragmentariska lämningar av mänsklig verksamhet inom ett visst område. Ämnets närmare innebörd måste därför preciseras genom användandet av en viss historieteoretisk metod. Inom historievetenskapen diskuterar man traditionellt frågor som rör historiesyn och kravet på objektivitet i historieskrivningen. I diskussioner om historiesyn är det centralt vad en historiker uppfattar som drivkrafterna för historisk utveckling. Två historiker kan vara helt överens om vilka händelser som ett historiskt förlopp bestod av: till exempel franska revolutionen 1789; men på grund av olika historiesyn kan de ha helt olika förklaringar av orsakerna till förloppet.

Historieämnets akademisering inleddes på 1800-talet. Tyske Leopold von Ranke krävde en högre grad av saklighet i historieskrivningen genom sitt slagord att skriva historien som den egentligen varit - "wie es eigentlich gewesen". Positivismen hade stort inflytande över ämnet under slutet av 1800-talet. Under det tidiga 1900-talet utvecklades källkritiken, i Sverige i miljön kring lundabröderna Curt Weibull och Lauritz Weibull.

Traditionellt dras en gräns mellan arkeologiämnet och historievetenskapen. Arkeologer arbetar med att analysera fyndmaterial och kring fyndmaterialet utveckla resonemang om historiskt liv. Historikern arbetar huvudsakligen med skriftliga källor, genom att beakta källans två sidor: källan som kvarleva - ur det historiska förlopp i vilket den ingått - och källan som berättande källa. Att granska, tolka och skapa en förståelse av källan och dess äkthet samt dess förhållande till andra källor kallas källkritik. Källkritiken omnämns gärna som historievetenskapens främsta bidrag till den vetenskapsteoretiska utvecklingen.

Innehåll

Etymologi

Ordet "historia" härstammar från det grekiska ordet ἱστορία (historia), "att lära av undersökningen" och från ordet ἱστορέω (historeō), "att undersöka", "att observera", "att förutspå", som i sin tur kom från ordet ἵστωρ (histōr), "en klok man", "en som vet rätt", "en domare". Akademiska är historia som försöker skapa en sammanhängande representation och en systematiskt analys av förtidens händelser som har betydelse för människan. De som studerar historia som profession kallas historiker, men titeln är inte skyddad.

Klasser

Eftersom ämnet historia är såpass stort behövs någon form av organisation för att isärhålla alla ämnen. Medan flera författare, som H.G. Wells, Will Durant och Ariel Durant har skrivit unviersala historier, specialiserar sig de flesta historikerna idag.

Det finns flera sätt att klassa historiska ämnen

  • Kronologiskt (efter tid eller datum)
  • Geografiskt (efter region)
  • Nationell (efter nation)
  • Etnisk (efter etnisk grupp)
  • Ämne (efter ämne eller typ)

Se även

Geografiska områden

Epoker

Teman:

Krig

Fredsfördrag

Berömda statsledare med biografier:

Olika ämnens historia

Annat

Externa länkar


Personliga verktyg
På andra språk