Sankt Petersburg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Uppslagsordet Petersburg leder hit. För andra betydelser, se Petersburg (olika betydelser).

Санкт-Петербург
Sankt Petersburg
Flagga Stadsvapen
(Flagga) (Stadsvapen)
Sankt Petersburgs läge
Innerstaden
Distrikt Severo-Zapadnyj
Oblast Sankt Petersburg
Borgmästare Valentina Matvijenko
Area 1 439 km²[1]
Befolkning
2008
(plats: 2)
4 568 047[2]
Befolkningstäthet 3 174,5 inv/km² (2008)
Övrigt
Tidszon UTC+3

Sankt Petersburg (ryska Са́нкт-Петербу́рг, Sankt-Peterburg; 19141924 Petrograd; 19241991 Leningrad) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Nevas utlopp i Finska viken.

Sankt Petersburg är Rysslands näst största stad med totalt 4 568 047[2] invånare (1 januari 2008) inom gränsen för dess federala stadsområde inklusive bland annat Kolpino, Kronstadt och Pusjkin. Stadens guvernör är Valentina Matvijenko (2007).

Ingången till Katarinapalatset, 2003.
Karta över Sankt Petersburg på 1910-talet (ur Nordisk familjebok).
Mojkafloden i Sankt Petersburg
Michailovskij slott i Sankt Petersburg

Innehåll

Historia

Sankt Petersburg grundades på ruinerna av den svenska 1600-talsstaden Nyen av den ryske tsaren Peter den store år 1703, i närheten av den plats där den ryske hjälten Alexander Nevskij år 1240 enligt ryska helgonlängder hade besegrat en mäktig svensk här. Staden är uppkallad efter aposteln Petrus.

Det strategiska läget vid Östersjön gynnade stadens utveckling. Sankt Petersburg var avsett att bli - och blev snart - Rysslands "fönster åt väst", ett ryskt centrum för moderna västerländska idéer.

År 1712 övertog Sankt Petersburg huvudstadsfunktionen från Moskva, och staden förblev säte för den ryska makten fram till 1918 (med undantag 1728-32), då Moskva i skuggan av den ryska revolutionen och första världskriget åter utsågs till huvudstad.

Staden hette Petrograd mellan 31 augusti 1914 och 24 januari 1924; staden bytte namn när första världskriget hade brutit ut, eftersom man inte ville att huvudstaden skulle ha ett tyskklingande namn när man stred mot tyskarna. Tre dagar efter Lenins död döptes staden om till Leningrad.

Belägringen av Leningrad

Vista-xmag.png Detta avsnitt är en sammanfattning av Belägringen av Leningrad

Under andra världskriget belägrades Leningrad från och med september 1941 till och med januari 1944, och över en miljon människor, de flesta civila, dog. Merparten avled inte av de tyska granaterna och bombplanens räder utan av svält och kyla, främst under den kalla vintern 1941-42, då det dog upp till 4000 människor per dag i staden. Landområdena omkring Leningrad var avskurna av tyskar och finländare och den enda flyktvägen gick över Ladogasjön. I början av 1943 bröts blockaden och belägringen till stor del, även om det tyska artilleriet fortsatte att bombardera staden med granater ett år till. Händelsen är känd som de niohundra dagarna.

I juli 1991 återinfördes stadens gamla tyska namn Sankt Petersburg efter en folkomröstning. Det officiella namnet på området kring Sankt Petersburg är dock fortfarande Leningradskaja oblast ("Leningrads län").

Namnhistoria

1703-1914 Sankt Petersburg
1914-1924 Petrograd
1924 -1991 Leningrad
1991 - Sankt Petersburg

Ett annat namn, som framför allt använts i Finland (bl a av marskalk och president Gustaf Mannerheim) är "Nevastaden".

Ekonomi

Staden är huvudcentrum för maskinutveckling, inkluderat kraftverksutrustning, maskiner, varv, verktygstillverkning, metallurgi, kemikalier, tryckning och som en av de största hamnarna i Östersjön.

Monetnyj Dvor är vid sidan av Goznak i Moskva den enda platsen i Ryssland som tillverkar mynt, medaljer och märken.

Ford började utveckla sina bilar här år 2002. Toyota bygger sina fabriker i en av förorterna och den ryska regeringen förhandlar med General Motors och Nissan om bygglov för dessa nära staden.

År 2006 nådde Sankt Petersburgs ekonomi en volym på mer än 6 miljarder amerikanska dollar och planerar att nå åtta miljarder år 2008.

Energijätten Gazprom planerar även på att flytta sitt huvudkontor till staden och håller på att bygga en skyskrapa på över 300 m vid floden Neva.

Administrativ indelning

Sankt Petersburg är indelad i arton stadsdistrikt.

Stadsdistrikt Invånarantal 9 oktober 2002[3] Invånarantal 1 januari 2008[2]
Admiraltejskij 187 837 169 055
Frunzenskij 405 274 391 580
Kalininskij 469 409 458 795
Kirovskij 338 820 323 297
Kolpinskij 175 396 182 033
Krasnogvardejskij 336 342 324 923
Krasnoselskij 305 129 303 886
Kronsjtadtskij 43 385 42 702
Kurortnyj 67 511 67 843
Moskovskij 275 884 272 964
Nevskij 438 061 436 097
Petrodvortsovyj 115 318 116 037
Petrogradskij 134 607 123 089
Primorskij 393 960 412 194
Pusjkinskij 101 655 121 134
Tsentralnyj 236 856 216 888
Vasileostrovskij 199 692 193 963
Vyborgskij 419 567 411 567
TOTALT 4 661 219 4 568 047

Petrodvortsovyj inkluderar Lomonosovskij, som var ett eget stadsdistrikt 2002. Det federala stadsområdet inkluderar inte bara Sankt Petersburg, utan även ett antal andra städer och orter under denna stads administration. Se tabell nedan.

Orter under stadens administration

Palats i Peterhof.
Kanal i Kronstadt.
Palatset Oranienbaum i Lomonosov.
Järnvägsstationen i Systerbäck.

Det federala stadsområdet inkluderar, förutom Sankt Petersburg, även trettio andra mindre städer och orter. Dessa motsvarade 12,50 % av områdets totala befolkning, 582 745[3] invånare av totalt 4 661 219[3] invånare vid folkräkningen 2002.

Stad/Ort Invånarantal 9 oktober 2002[3]
Kolpino 136 632
Pusjkin 84 628
Peterhof 64 791
Krasnoje Selo 44 081
Kronstadt (Kronsjtadt) 43 385
Systerbäck (Sestroretsk) 40 287
Lomonosov 37 776
Metallostroj 25 675
Sjusjary 15 843
Pavlovsk 14 960
Strelna 12 751
Pargolovo 12 225
Terijoki (Zelenogorsk) 12 074
Pontonnyj 9 199
Pesotjnyj 6 487
Levasjovo 4 095
Lisij Nos 2 563
Repino 2 011
Beloostrov 1 690
Tjarlevo 1 556
Molodezjnoje 1 437
Sapernyj 1 401
Petro-Slavjanka 1 337
Aleksandrovskaja 1 184
Solnetjnoje 1 161
Ust-Izjora 1 152
Komarovo 1 062
Smoljatjkovo 568
Usjkovo 482
Serovo 252

Transport

Staden är ett stort transportnav. Sankt Petersburg är centrum för den lokala bilväg- och järnvägstransporten, och har hamnar (i Finska viken i Östersjön) och i floden Neva. Staden är terminal för Volga-Östersjönvattenvägen som kopplar samman Östersjön med Svarta havet. En ringväg runt staden byggs för närvarande.

Sankt Petersburg har sex stora järnvägsstationer som låter tåg gå i olika riktningar: Baltijskij järnvägsstation, Vitebskij järnvägsstation, Ladozjskij järnvägsstation, Moskovskij järnvägsstation, Varsjavskij järnvägsstation (terminal och museum) och Finlandskij järnvägsstation.

Det finns reguljära järnvägskopplingar till Helsingfors, Finland via Viborg (på den ryska sidan) och Kouvola och Lahtis (på den finska sidan). På denna linjen körs de två gamla Repin och Tolstoj-tågen, tillsammans med det moderna Sibelius.

Staden servas av Pulkovo flygplats som har både inrikes- och internationell trafik. Sankt Petersburg har ett välutvecklat kollektivtrafikssystem, inkluderat spårvagnar som räknas som världens längsta i spårlängd. Sankt Petersburgs tunnelbana startades år 1955 och innehåller idag fyra linjer.

Sevärdheter

Vinterpalatset i Sankt Petersburg.
Kryssaren Avrora i Sankt Petersburg.

Hotell, Restauranger och Uteliv

St Petersburg har ett rikt kulturliv, men också ett spännande och roligt nattliv, speciellt för den som kan ett par ord ryska. Det är bra att åtminstone kunna stava sig genom ryska alfabetet, då blir många ord läsbara eftersom det finns många lånord i språket. Många europeiska, inte minst finska, studenter slår gärna runt på club Datcha som ligger på Dymskaja Ulitsa, till höger om Gostinij Dvor när man kommer från Nevskij Prospekt. Ett annat ställe som inte får missas är Cafe Idiot (Naberezjnaja Reki Moiki 82), som serverar utmärkt Borsjtj och alltid bjuder på en "complimentary vodka" oavsett vad ni beställer i övrigt.

Sport

Det ryska topplaget FC Zenit Sankt Petersburg spelar är det enda ryska topplag som kommer från St. Petersburg. FC Zenit spelar sina hemmamatcher på Petrovsky Stadium som är belägen på Petrovskijön, 2-g (ryska:Петровский остров, 2-г). Zenit som spelar i Ryska Premier League blev mästare 2007 och året därpå så vann de UEFA-cupen 2007-2008 och UEFA Super Cupen.

Vänorter

Se även

Externa länkar

Källor

  1. Official Portal of the City Government, Saint Petersburg
  2. 2,0 2,1 2,2 Publikation Tjislennost naselenija rossijskoj federatsii, po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam, na 1 janvarja 2008 goda (utgiven av ROSSTAT), invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2008.
  3. 3,0 3,1 3,2 3,3 Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda , invånarantal för Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. (excelfil)


Personliga verktyg