Kotjan

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Kotjan
Кочан
Panorama av Kotjan
Kotjans läge i Bulgarien
Basisdata
Stat Bulgarien
Oblast Blagoevgrad
Kommun Satovtja
Geografiska koordinater 41° 35' norr
24° 2' öst
Borgmästare Rumen Oratjev
Area 32,783 km²
Befolkning
2007-15-12
3 076
Befolkningstäthet 93,83 inv/km²
Övrigt
Tidszon UTC+2

Kotjan (på bulgariska Кочан) är en by i sydvästra Bulgarien med omkring 3076 invånare, som är alla muslimska bulgarer.

Innehåll

Historia

De första människorna bosatte sig i närheten av Kotjan för 5000 år sedan. Arkeologer har hittat en by som ligger 2 km öster om Kotjan och som har existerat från 3000 f.Kr. till 1100-talet.[1] Trakerna byggde 18 byar till i Kotjans närhet.[2]

Området erövrades av Filip II av Makedonien, sedan av romarna100-talet. Efter dem kom bysanterna och mellan 836 och 852 bulgarerna. Islam kom till Kotjan mellan 700-talet och 1000-talet från Arabien. Efter detta kontrollerades området av Bysantinska riket och Andra bulgariska kungariket. På 1400-talet tog turkarna över Kotjan och byggde en stor moské. Kotjan stannade inom Osmanska riket till 1912. Efter Första Balkankriget förblev Kotjan en del av Bulgarien.

Den bulgariska regeringen tvingade alla muslimska bulgarer att konvertera till kristendom åren 1912-1913; då flyttade många av Kotjans invånare till Turkiet.[3] Efter Balkankrigen konverterade alla återigen till Islam.

Befolkning

1873 fanns det 100 hus i Kotjan och 312 manliga invånare.[4] Under slutet av 1900-talet bodde 312 män i 100 hus i Kotjan.[5] 1900 bodde 773 muslimska bulgarer (båda män och kvinnor) i Kotjan.[6]

Utbildning

Innan 1925 fanns det i Kotjan en islamisk skola i moskén. Den första bulgariska skolan öppnade år 1925. Det finns gymnasium i Kotjan sedan 1973.

Externa länkar

(engelska)

(engelska)

Källor

  1. Гоце Делчев - Археологически обекти и места (bulgariska)
  2. Andon Iskrenov, Kotjan, 1995 Sofia: Kulturno-prosveten centar Vasil Aprilov, sid. 9, ISBN 954-8528-03-7
  3. Vladimir Ardenski, Zagasnali ognishta, 2005 Sofia: Vanio Nedkov, sid. 108, ISBN 954-8176-96-3
  4. Makedonia i Odrinsko. Statistika na naselenieto ot 1873 g., Sofia: Makedonski nauchen institut, 1995, sid. 132-133
  5. Stoyan Raichevski, Balgarite mohamedani, 2004, Sofia: Natsionalen muzei na balgarskata kniga i poligrafia, sid. 111, ISBN 954-9308-51-0
  6. Vasil Kanchov, Makedonia. Etnografia i statistika, 1900 (1996), Sofia: Prof. Marin Drinov, sid. 196 (bulgariska)


Personliga verktyg