Hardemo härad
Från Rilpedia
Hardemo härad var ett historiskt härad i den mellersta delen av landskapet Närke. Häradet omfattade en socken i vardera Kumla och Lekebergs kommuner, vilka båda är en del av Örebro län. Det saknade både köpingar och municipalsamhällen, men den största tätorten är numera Åbytorp belägen 23 km sydväst om Örebro. Den totala arealen mätte knappt 94 km² och befolkningen uppgick år 1907 till 3 005 invånare, vilket numera minskat betänkligt. Hardemo härad var en del av Västernärkes domsaga och Hallsbergs fögderi, men utgjorde ett eget tingslag t.o.m. år 1905.
Hardemo härad var till ytan en av Sveriges minsta härader och beläget i den sydvästra delen av den bördiga Närkeslätten. Häradet genomkorsades från söder till norr av Viaån som i norr uppgår i Täbyån. Jordbruksmarkerna bröts i väster av några mindre sandåsar och i öster av sankmarker. Hardemo härad gränsade i nordost mot Örebro härad, i nordväst mot Edsbergs härad, i väster mot Grimstens härad samt i sydöst mot Kumla härad.
Historia
Slättbygderna i landskapet Närke befolkades tidigt vilket många fornlämningar vittnar om. Namnet härrör ursprungligen från namnet på dess invånare närborna vilket kan härledes till Närsundet, vilket i sig syftar till området kring Kvismare kanal innan sjöarna sänktes. Närborna var således de som bodde vid sundet. Under 1300-talet hade landskapet ungefär samma utsträckning som idag, och utgjorde en egen lagsaga med egen lagbok. Namnet Hardemo kommer av fornsvenskans Hardh-hem(e) vars förled möjligen kan härröra från ett ord för hård eller från ordet harþ med betydelsen skog. Bygden var under forntiden en integrerad del i den rika kulturbygden Västernärke som låg väster om den då vattentäckta slättbygden. Området är rikt på fornlämningar och bland dessa märks den s.k. Torshögen vid byn Skyberga öster om Hardemo kyrka. Enligt traditionen är högen grav åt en kung vid namn Tor och den har daterats till yngre järnåldern även om den aldrig grävts ut. Kyrkan härrör ursprungligen från 1100-talet, med ett torn bevarat från denna tid, och ligger i närheten av Sankt Olofs källa där den norske kungen med samma namn enligt traditionen skall ha döpt hedningar. Här ligger även Skeftasberget där kungen, enligt folktraditionen, ska ha bott hos jarlen Sigtrygg under sin landsflykt även om ingenting styrker detta. Kullen förefaller vara en gravplats. Häradets ursprungliga tingsplats torde också varit belägen i detta område.
Häradets norra del utgjordes av Kräcklinge socken vars kyrka under medeltiden var en s.k. vallfartskyrka. Kyrkan som började uppföras under 1100-talet ansågs ha ett undergörande krucifix och den fick under åren ta emot många rika donationer från de omkringliggande gårdarna, som i Hardemo härad var ovanligt stora. Krucifixet förvaras idag på Örebro läns museum. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan i samband med den senaste större renoveringen år 1766.
Socknar
Hardemo härad omfattade två socknar.
Källor och litteratur
- Nordisk familjebok, uppl 2, band 10, 1909
- Beskrifning öfver Örebro län, 2009-04-20, kl. 11:55
- Svensk Etymologisk Ordbok, 2009-04-20, kl. 12:12
- Länsstyrelsen i Örebro län: De första 9000 åren, 2009-04-20, kl. 12:06
- Cykelleden Hardemo, 2009-04-20, kl. 12:18
- Svenska kyrkan: Kräcklinge kyrka, 2009-04-20, kl. 12:32
- Hardemoportalen, 2009-04-20, kl. 12:51
- Thuvander, Allan (1920-); Hardemo häradsallmänning, Hallsberg, 1988, ISBN 91-7970-651-7
 |
||
|
Askers härad | Edsbergs härad | Glanshammars härad | Grimstens härad | Hardemo härad |
||
|
Städer och köpingar: Askersund | Hallsberg | Kumla | Laxå | Örebro |
