Handynastin

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Kinas historiatidsaxel
Förhistorisk tid
Xiadynastin 2070–1600 f.Kr.
Shangdynastin 1600–1046 f.Kr.
Zhoudynastin 1046–256 f.Kr.
Västra Zhoudynastin 1046–771 f.Kr.
Östra Zhoudynastin 770–256 f.Kr.
Vår- och höstperioden 770–481 f.Kr.
De krigande staterna 481–221 f.Kr.
Qindynastin 221 f.Kr. – 206 f.Kr.
Västra Handynastin 206 f.Kr. – 24 e.Kr.
Wang Mangs interregnum (Xin) 9–23 e.Kr.
Östra Handynastin 25–220
De tre kungadömena 220–280
Jindynastin 265–420
De sexton kungadömena 304–439
De sydliga och nordliga dynastierna 420–589
Suidynastin 581–618
Tangdynastin 618–907
De fem dynastierna och De tio rikena 902–979
 Liaodynastin 916–1125
 Jindynastin 1115–1234
Songdynastin 960–1279
Yuandynastin 1271–1368
Mingdynastin 1368–1644
Qingdynastin 1644–1911
Republiken Kina 1912–1949
Andra sino-japanska kriget 1937–45
Kinesiska inbördeskriget 1927–49
Folkrepubliken Kina 1949–

Handynastin (漢朝) enade Kina efter den korta men historiskt oerhört betydelsefulla Qindynastin, och var en av Kinas längsta och mäktigaste dynastier som med undantag av Wang Mangs interregnum (923 e.Kr.) hade makten från 206 f.Kr. till 220 e.Kr. Den kejserliga familjen hette Liu i familjenamn, och den förste kejsaren Liu Bang. Denna dynasti har gett namn till hankineserna, det vill säga den folkgrupp som utgör majoriteten av befolkningen i dagens Kina, och en av de vanliga beteckningarna på det kinesiska språket, hanyu "hanspråk". Under denna tid blev konfucianismen statsfilosofi, buddhismen spreds i Kina, daoismen fick organisatorisk form, sidenvägen började ta form, papperet upptäcktes, filologin grundlades, liksom en källkritisk historiesyn, och Kinas inflytande utsträcktes till Vietnam, Centralasien, Mongoliet och Korea.

Östra Handynastin (rosa) under 100-talet e.Kr.

Innehåll

Västra han

Tiden från 206 f.Kr. och fram till Wang Mangs interregnum benämns västra han eller äldre han. Tiden präglades av krig med stammarna i norr, Xiongnu som leddes av Mao-tun. Kejsare Han Wudi lyckades tränga tillbaka inkräktarna men till stora kostnader för statskassan. Bondeklassen blev lidande på grund av höga skatter och utskrivning till krigstjänst. Dessutom kunde de tvingas göra dagsverken på upp till 90 dagar per år. Nepotism var utbrett inom alla delar av förvaltningen även på högsta nivå: änkekejsarinnnorna och deras familjer styrde ofta i praktiken åt en minderårig kejsare. Wang Mang var brorson till en av dessa kejsarinnor.

Östra han

Tiden efter Wang Mangs interregnum och fram till dynastins fall benämns östra han eller yngre han. Wang Mangs märkliga politik ledde till omfattande missnöje bland alla lager i samhället. Många fattiga anslöt sig till de röda ögonbrynen och en prins av handynastin samlade en arme och intog 22 e.Kr. huvudstaden. Bondeupproret slogs ner och Wang Mangs reformer drogs tillbaka. Kina upplevde en stabilare period och man antog en mer expansionistisk politik. Mer och mer decentraliserades makten och riket började falla sönder. År 184 bröt de gula turbanernas uppror ut och riket kom några årtioden senare att splittras i tre.

Namnet

Han är namnet på en flod i norra Kina, vilken gett sitt namn till en av Xiang Yu inrättad administrativ enhet, Hanzhong, över vilken han satt Liu Bang att regera och efter vilken denne sedan döpte sin dynasti. Området motsvarar södra delen av dagens Shanxiprovins med centrum i staden Hanzhong.

Tidsmässig uppdelning

Huvudstaden flyttades efter Wang Mangs interregnum österut från Chang'an till Luoyang, varför dynastin ofta delas upp i Västra och Östra Han. Den äldre uppdelningen i Förra och Senare Handynastin används idag sällan för att undvika sammanblandning med en Senare Handynasti under De fem dynastierna och tio rikenas tid.

Handynastins kejsare

Qin Shi Huangdi, förste kejsaren av Qin, hade varit den förste kinesiske regent att anta titeln huangdi eller "kejsare". Den initialt mest framgångsrike av de som slogs om makten efter Qins fall, Xiang Yu, hade själv tagit sig titeln bawang, "överkung", men Liu Bang och alla regenter efter honom antog titeln kejsare. Listan nedan anger regeringsår och identifierar kejsarna med deras postuma ärenamn.


Namn Tecken Regeringsår
Gāozŭ (Liu Bang) 高祖 206195 f.Kr.
Hùidì 惠帝 195188 f.Kr.
Lü Taihou 呂太后 188180 f.Kr.
Liú Gōng 劉恭 188184 f.Kr.
Liú Hóng 劉弘 184180 f.Kr.
Wéndì 文帝 180157 f.Kr.
Jĭngdì 景帝 157141 f.Kr.
Wŭdì 武帝 14187 f.Kr.
Zhāodì 昭帝 8774 f.Kr.
Chāngyí Wáng Hè 昌邑王賀 74 f.Kr.
Xūandì 宣帝 7449 f.Kr.
Yúandì 元帝 4933 f.Kr.
Chéngdì 成帝 337 f.Kr.
Āidì 哀帝 71 f.Kr.
Píngdì 平帝 1 f.Kr.6 e.Kr.
Rúziyīng 孺子嬰 69
interregnum 923
Gèngshĭdì 更始帝 2325
Gūangwŭdì 光武帝 2557
Míngdì 明帝 5775
Zhāngdì 章帝 7588
Hédì 和帝 88106
Shāngdì 殤帝 106
Āndì 安帝 106125
Bĕixīang Hóu 北鄉侯 125
Shùndì 順帝 125144
Chōngdì 冲帝 144145
Zhídì 質帝 145146
Húandì 桓帝 146168
Língdì 靈帝 168189
Hóngnóng Wáng 弘農王 189
Xìandì 獻帝 189220


Personliga verktyg