Källkritik

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif


Stilguide Wikipedia-logo.png

Innehåll

Formatering

Struktur

Länkar

Den information som används när man skriver eller redigerar en artikel kommer från en eller flera källor, det vill säga platser där uppgifterna är hämtade ifrån. Viktiga riktlinjer på Wikipedia är att använda vedertagna och objektiva källor och att man anger sina källor. Det viktigaste skälet för detta är att läsaren ska kunna kontrollera artikelns uppgifter för att följa Wikipedias krav på trovärdighet och verifierbarhet. Detta är särskilt viktigt för information som kan uppfattas som kontroversiell.

Innehåll

Att tänka på

Om man använder en källa som i sin tur anger sina egna källor behöver inte dess källhänvisningar kopieras till din artikel. Det är bara den litteratur man själv läst som i första hand bör anges som källa. Lägger man även in de källor som exempelvis en översatt artikel använt, bör man i så fall själv verifiera att de både är aktuella och trovärdiga.

Skilj begreppet källa från en hänvisning för ytterligare information. De flesta källhänvisningar har förstås även denna funktion men om man vill tipsa om litteratur och annat som inte direkt använts för att skapa artikeln bör dessa placeras under en egen rubrik Lästips eller liknande, som i sin tur inte bör ligga under samlingsrubriken Referenser, utan under samlingsrubriken Se även.

När är det extra viktigt att ange en källa?

Se även: Att redigera kontroversiella artiklar
  • När siffror/statistik anges. Siffror brukar vara olika i olika verk, särskilt i kontroversiella ämnen. På så sätt vet nästa wikipedian var din uppgift kommer ifrån och kan komplettera med alternativa uppgifter.
  • När något värderas. När du skriver att Christian Hofmann von Hofmannswaldau och Daniel Caspar von Lohenstein är den tyska barockens viktigaste författare vill läsaren veta vem som gjort den värderingen.
  • När något tolkas. Wikipedia är inte platsen för din tolkning av konstverk och statistik; däremot bör viktiga tolkningar presenteras med fotnoter så man vet vem som gjort tolkningen.
  • När man skriver om en levande person. Det är viktigt att tänka på den personliga integriteten och inte publicera icke tidigare spridd information om någons privatliv. Se vidare Rilpedia:Artiklar om nu levande personer.
  • Obskyr information. Allt som är oväntat och inte allmänt känt bör styrkas med en källhänvisning annars är risken stor att informationen plockas bort.
  • Den viktigaste regeln: När din egen magkänsla säger dig att det du skriver kan komma att ifrågasättas eller plockas bort.

När behöver man inte ange en källa?

För det mesta skall man kunna uppge en källa för allt material i artikeln, helst i form av en fotnot. Vissa undantag kan tänkas, i synnerhet från kravet på fotnoter:

  • I inledning och bildtext kan det vara bra att undvika fotnoter. Det som står där bör dock i sådana fall styrkas av antingen allmänna källor, eller fotnoter på annan plats i artikeln.
  • När texten i sig innebär en hänvisning. Exempel: "I sin avhandling Fatilarkalkyl skriver X att". Det är dock i sådana fall viktigt att undvika att göra egna tolkningar, se Rilpedia:Ingen originalforskning. Dessutom bör man ange var en viss översättning är hämtad från, och/eller i källförteckningen ge en fullständig hänvisning för att göra verket lättare att finna.
  • Grundläggande uppgifter om saker som inte är artikelns fokus. I dessa fall kan det räcka om det finns källhänvisningar i artikeln om saken. Exempel: "I Beowulfkvädet, nedtecknat någon gång kring år 1000, står att Y". Eftersom diskussionen om Beowulfkvädets tillkomst är komplicerad och det exakta årtalet kanske inte speciellt viktigt för poängen kring Y, så kan dateringen bli ett onödigt sidospår.

Olika typer av källor

Se även: Trovärdighet

Det finns många olika källor, till exempel:

  • Böcker, särskilt monografier i ämnet. Mycket smala studier och studier som har ett krav på sig att presentera ny forskning bör man förhålla sig kritisk till. Allmänna uppslagsverk kan skrivas av helt och hållet endast om verket är upphovsrättsfritt, som till exempel Nordisk familjebok. För faktauppgifter kan dock även ofria uppslagverk användas som källa - i detta sammanhang bör man dock vara försiktig så att man inte kränker upphovsrätten för det ofria uppslagverket.
  • Tidningsartiklar, granska utgivarens syfte, objektivitet och tillförlitlighet.
  • Internet, granska utgivarens syfte, objektivitet och tillförlitlighet. Bloggar är sällan tillförlitliga källor.
  • Wiki, andra artiklar eller material på andra MediaWiki-projekt. I dessa fall är det extra viktigt att granska utgivarens syfte, objektivitet och tillförlitlighet. En bra tumregel är att aldrig hänvisa till någon sida på något wikiprojekt, utan att använda sig av källorna som denna sida bygger på, se vidare Rilpedia:Wikipedia som källa#Att referera till Wikipedia på Wikipedia.
  • Egna erfarenheter, här är det viktigt att du är restriktiv och följer kraven på trovärdighet och verifierbarhet. En tumregel är att inte skriva sånt från minnet som inte lätt kan verifieras/korrigeras med hjälp av en extern källa.

Källor som inte går att nå utan inloggning

I vissa fall går en källa inte att nå utan att logga in på en sajt, oftast genom att först betala för det. Exempel kan vara vetenskapliga tidskrifter på nätet, eller Nationalencyklopedin. Om de är använda som källa är det bra att ange en direktlänk till artikeln, samt skriva ut artikelns titel. Därmed blir artikeln lätt att leta upp i pappersversionen av tidskriften eller uppslagsverket, eller från en dator på en institution som betalar för tillgång till källan (exempelvis universitetsbibliotek).

Döda länkar

Om en extern länk till en källa inte fungerar, ska man inte bara ta bort den. Ofta har källsatjen ändrat sin struktur och sidan har fått en ny adress. Sajten kan också tillfälligt vara nere. Lägg in en markering för död länk (mall behövs för det) eller försök hitta sidan igen om sajten fungerar men inte adressen, eller hitta en likvärdig källa. (riktlinje på engelska wikipedia en:Rilpedia:Citing sources#Dead links).

Om en källhänvisning till en bok eller tidningsartikel också innehåller en länk ska inte hela källhänvisningen tas bort även om länken är permanent död.

Placering av källhänvisning

  • Källor anges i slutet av artikeln under en rubrik som tydliggör att det är källor det handlar om. Se även Rilpedia:Disposition
  • Hänvisning till andra delar av Wikipedia görs enklast med så kallad wikilänkning, oftast i löpande text och upprepas inte i listan över källor.
  • En eller flera källor till en viss redigering anges ofta i redigeringskommentaren men skall (nästan) alltid ingå i listan över källor.

Hänvisningens innehåll

Källhänvisningars innehåll beror på typ av källa, exempelvis:

  • Bokhänvisningar bör ange författare, publiceringsår, titel och helst ISBN. Det finns en mall man kan använda,

{{bokref}}.

  • Exempel: Bergman, Gösta: Nya ord med historia, 1966, 4:e uppl. 1974. ISBN 91-518-0851-X. 
  • Artiklar i akademiska journaler och andra tidskrifter bör ange tidskrift, författare, artikelrubrik, volym, nummer, publiceringsår, sida och helst ISBN. Källmall:

{{tidskriftsref}}.

  • Tidningsartiklar bör ange tidning, författare, artikelrubrik, datum och om möjligt en extern länk. Källmall:

{{tidningsref}}.

  • Internetkällor bör ange webbadress, utgivare/författare, sidrubrik/ämne och datum när sidan besöktes. Källmall:

{{webbref}}.

  • MediaWiki-projekt och andra wikier bör helst hänvisa till just den version du använt dig av, eftersom innehållet ändras snabbt; använd Permanent länk för att få en länk direkt till den version du läser.
    Exempel: Wikipedia:Källhänvisningar

För att hitta ISBN-nummer kan webbplatsen ISBNdb eller Libris användas.

Använd den exakta titeln på verket du hänvisar till, utan att översätta till svenska. Om du har använt en översatt bok bör du dock ange den översatta titeln.

Hänvisningsteknik (typografi)

Det finns flera tekniker att hänvisa till en källa, exempelvis:

  • Referatmarkör, källan anges direkt i löpande text
  • Källa i parentes (används bland annat i Harvardsystemet)
  • Fotnot, har bara en siffra i löpande text och sitt innehåll sist på sidan, se teknikinfo nedan (används exempelvis av Oxforduniversitetet)

För hänvisning till olika källtyper finns flera mallar som bör användas för att standardisera textens typografiska utformning. Se dessa i Kategori:Källmallar.

I artikeln om Jan Guillou används mallar och fotnoter.

Exempel
Referatmarkör Enligt historieforskaren Per Bengtsson föddes han den 29 december....
Parentes Han föddes den 29 december (Per Bengtsson, avhandling 1989).
Fotnot Han föddes den 29 december.[1]

Fotnoten ligger sent i artikeln: Per Bengtsson, avhandling 1989

Tänk på att eftersom en artikel kan ändras över tid bör hänvisningsapparaten kräva så lite underhåll som möjligt. Uttryck som "ibid" och liknande bör därför undvikas.

Noter och fotnoter

Notfunktionen Cite.php finns inlagd i Wikipedias programvara. Den fungerar så att man lägger in referensen i texten inuti en <ref>-tagg. Observera att <ref>-taggen ska ligga efter punkten om det är hela meningen eller stycket som källan hänvisar till. Om den däremot kommenterar ett enskilt ords betydelse ska <ref>-taggen ligga direkt efter det ordet. Taggen <references/> placeras där man vill att sidans samtliga fotnoter ska skrivas ut.

Enkelt exempel

Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E: "Solen.", sidan 23. Academic Press, 2005</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R: "Månens storlek", Scientific American, 46(78):46</ref>

== Källor ==
<references/>

Använda samma fotnot på flera ställen

För att kunna identifiera en fotnot använd <ref name="fotnotsnamn">. Då kan du återanvända samma fotnot, genom att skriva <ref name="fotnotsnamn"/> på andra ställen i texten.

I följande exempel är samma fotnot använd tre gånger.

Det här är ett exempel på att använda samma fotnot på flera ställen.<ref name="många">Kom ihåg att när du använder samma fotnot många gånger är det texten från det första stället som skrivs ut.</ref>

Den här funktionen är särskilt användbar när man har många hänvisningar från samma källa.<ref name="många" />

Ett mindre elegant sätt vid återanvändning av en tidigare fotnot är att förutom fotnotsnamnet även lägga in en text som aldrig visas.<ref name="många">Denna text är överflödig och kommer inte visas någonstans. Om utrymmet lämnas tomt får man dock ett felmeddelande!</ref>

== Källor ==
<references/>

Koden i detta exempel ger följande text i artikeln:

Det här är ett exempel på att använda samma fotnot på flera ställen.[1]

Den här funktionen är särskilt användbar när man vill man har många hänvisningar från samma källa.[1]

Ett mindre elegant sätt vid återanvändning av en tidigare fotnot är att förutom fotnotsnamnet även lägga in en text som aldrig visas.[1]

Källor

  1. 1,0 1,1 1,2 Kom ihåg att när du använder samma fotnot många gånger är det texten från det första stället som skrivs ut.

Att skilja löpande text från ref-noter

I redigeringsläge kan löpande text och ref-noter ibland bli en enda oöverskådlig soppa. Då kan man placera ref-notens innehåll på egen indragen rad utan att det påverkar artikelns textflöde, ögat får mycket lättare att orientera sig vid redigeringar och risken minskar att man skriver sönder en not av misstag.

Detta är en artikeltext som behöver två noter<ref>
   Här är första noten.</ref><ref>
   Och här kommer den andra.</ref>
,
varefter artikeltexten kan fortsätta utan att det blir något nytt stycke.

Monobook-tillägg för referenser

Användare kan lägga till en kod i sin monobook.js för att få en funktion där referensen visar sig när man svävar med muspekaren över noten. På detta sätt slipper man gå neråt på sidan för att läsa referensen.

Lägg till denna text i Special:MyPage/monobook.js:

addOnloadHook( setupRefMouseOver );

function setupRefMouseOver() {
  var sups = document.getElementById( 'bodyContent' ).getElementsByTagName( 'sup' );
  for (i = 0; i < sups.length; i++ ) {
    if (sups[i].className == 'reference') {
      sups[i].onmouseover = refMouseOver;
    }
  }
}

function refMouseOver( event ) {
  if ( !event ) { // IE verkar inte skicka med event-parametern
    event = window.event;
  }

  if ( this.hasReferencePopup ) {
    return;
  }

  var referencePopupElement = document.getElementById( 'ref-popup' );

  if ( !referencePopupElement ) {
    referencePopupElement = document.createElement( 'span' );
    referencePopupElement.setAttribute( 'id', 'ref-popup' );

    referencePopupElement.style.position = 'fixed';
    referencePopupElement.style.zIndex = 100;
    referencePopupElement.style.background = 'white';
    referencePopupElement.style.border = '1px solid #808080';
    referencePopupElement.style.padding = '2px';

    referencePopupElement.onmouseout = refMouseOut;
  } else {
    referencePopupElement.parentNode.hasReferencePopup = false;
  }

  var referenceId = this.firstChild.href.split( '#' )[1];
  var referenceText = document.getElementById( referenceId ).innerHTML;
  referencePopupElement.innerHTML = referenceText;

  referencePopupElement.style.left = event.clientX + 'px';
  referencePopupElement.style.top  = event.clientY + 'px';
  referencePopupElement.style.display = 'inline';

  this.appendChild( referencePopupElement );

  this.hasReferencePopup = true;
}

function refMouseOut( event ) {
  this.style.display = 'none';
  this.innerHTML = ;
  this.parentNode.hasReferencePopup = false;
}

Se även

Personliga verktyg