Zimmermanntelegrammet
Från Rilpedia
Zimmermanntelegrammet kallas det kodade telegram som den tyske utrikesministern Arthur Zimmermann i januari 1917 skickade till den tyske ambassadören Heinrich von Eckardt, i Mexico. Telegrammet blev uppsnappat av brittisk underrättelsetjänst i London och dechiffrerades. Det sändes sedan vidare till Washington DC och bidrog starkt till USA:s inträde i första världskriget.
Innehåll |
Innehåll i telegrammet
I detta telegram framkom det att Tyskland skulle inleda det oinskränkta ubåtskriget, dvs att utan förvarning gå till attack mot fartyg, detta för att man hoppades att USA inte skulle ge sig in kriget på grund av riskerna. Storbritannien och övriga i ententen skulle förhoppningsvis inleda förhandlingar om fred. Skulle inte detta lyckas så skulle Tyskaland inleda förhandlingar med Mexico och Japan om att gå in på centralmakternas sida. Tyskland lockade med möjligheterna att ta tillbaka "tidigare förlorad mark", för Mexicos del. Då förhållandet var mycket spänt mellan USA och Mexico så fanns möjligheten att det skulle gå i lås.
Mexicos svar
Mexicos president, Venustiano Carranza svarade att det skulle bli stora problem om man försökte ta tillbaka förlorad mark. Ett krig mot USA skulle innebära att hjälp behövdes, hjälp som Tyskland omöjligen kunde ge, av både geografiska skäl och att Tyskland hade fullt upp på hemmaplan. Dessutom skulle det bli en omöjlig uppgift att förvalta en så stor amerikansk befolkning. Uppror mm skulle bli för mycket. Mexicos svar kom den 14 april 1917 - 8 dagar efter USA:s inträde i kriget.
Brittiskt uppsnappande av telegrammet
Brittisk underrättelsetjänst (the British Naval Intelligence unit, Room 40) snappade upp telegrammet och dechiffrerade det. Med hjälp av tidigare erövrade kodböcker från tyska agenter, lyckades man komma på koden och knäcka den. Britterna insåg att detta skulle ytterligare mana amerikanerna till strid, det var känsligt just det här med ubåtskriget (RMS Lusitania hade sänkts två år innan och fått den amerikanska opinonen mot Tyskland)
Effekten på USA
Redan den 23 februari fick USA:s ambassadör i London en kopia på telegrammet och två dagar senare hade president Woodrow Wilson det. Värt att notera är att känslorna bland den amerikanska befolkningen var starkt anti-tyska och anti-mexikanska, Pancho Villa hade jagats länge och han var ofta över gränsen och gjorde räder, som kostade regeringen stora summor. Den 1 mars släpptes det ut till pressen, men trots alla "anti"-känslor, trodde opinonen att det var falskt, ett sätt att få starkare skäl att gå i strid. Tyskland, Japan (som var med på ett hörn) och Mexico förstärkte detta.
Zimmermann träder fram
Otroligt nog gick Zimmermann ut i offentliga tal, vid två tillfällen, den 3 mars samt den 29 mars, och bekräftade äktheten. Han förklarade att målet var att försöka få USA att fortsätta på sin neutrala linje, och att maningen till Mexico (även Japan) endast skulle träda i kraft vid en eventuell krigsförklaring från USA. Zimmermann anklagade till och med Woodrow Wilson för att på ett särskilt ohyfsat sätt brutit förbindelserna med Tyskland den 3 februari (Tyskland hade börjat ubåtskriget den 1 februari), vilket medförde att de inte hade möjlighet att förklara situtionen.
USA:s krigsförklaring
När det blev klart för den allmänna opinonen i USA att telegrammet var äkta, verkade det som att det enda alternativet var krig. Telegrammet bidrog alltså starkt till att Woodrow Wilson den 2 april 1917 la fram för kongressen att krig skulle förklaras, och att kongressen godkände detta den 6 april.
Externa länkar
- Totalförsvarets forskningsinstitut
- Se rubriken "Tyskland och Första världskriget"
- Se rubriken "6 april, USA går in i första världskriget"
Källor
- Engelska Wikipedia
- Nationalencyklopedin
