Från Rilpedia

Ytflytare kallas sådana föremål som flyter i vatten, tex. barkbitar, grenar, löv. Under vissa förutsättningar kan ytflytare användas för att ge en ungefärlig uppfattning på flödet i ett vattendrag, öppet dike eller en kanal.

Innehåll 1 Vattenföringsmätningar med ytflygare 1.1 Krav på mätplatsen 1.2 Ytflytarens utseende 1.3 Själva mätningen 1.3.1 Den empiriska reduktionsfaktorn 2 Se även

Vattenföringsmätningar med ytflygare

Krav på mätplatsen

Den valda sträckan ska vara rak, ha jämna tvärsektioner samt ha så få ytstörningar som möjligt.

Ytflytarens utseende

Ytflytaren bör ges en bredd av 3-5 cm och bör ha ett cirkulärt, kvadratiskt eller åttakantitigt tvärsnitt. För att minimera effekter av vinden, bör ytflygaren tyngas nertill, så att minst 90 % av ytflytarens volym hamnar under vattenytan.

Själva mätningen

Mätningen bör utföras mellan två tvärsektioner med ett visst avstånd mellan sig. Minimiavståndet bör vara ca 4 meter, varpå hela flytsträckan blir 12 meter. Sedan mäts tiden mellan tvärsektionerna medelst ett tidtagarur eller dylikt.

Utifrån kontinuitetsekvationen kan vattenföringen beräknas enligt följande:

där

q = Vattenföring (m³/s)

C = Empirisk reduktionsfaktor (-)

v_y = Ytflygarens medelhastighet (m/s)

A_m = Genomsnittlig våt tvärsnittsarea (m²)

Den empiriska reduktionsfaktorn

Typiska värden på reduktionsfaktorn C

Slänt och botten	q < 0,025 m3	0,0025 < q < 0,100 m3	q > 0,100 m3
Tämligen ojämna (steniga och kokiga)	0,55	0,60	0,65
Tämligen jämna (vanligt jorddike)	0,60	0,65	0,70
Mycket jämna (släta brotrummor o.dyl.)	0,70	0,75	0,80

Se även

• Flödesmätning
• Hydrometrisk flygel
• Kanalströmning
• Pitot-rör