Władysław Sikorski
Från Rilpedia
Władysław Eugeniusz Sikorski, född 20 maj 1881 i Tuszów Narodowy, nära Mielec i Polen - död 4 juli 1943 i Gibraltar, var en polsk militär och politisk ledare. Han deltog i polsk-sovjetiska kriget 1920 vid bland annat slaget om Warszawa. Sikorski var kritisk till Józef Piłsudskis statskupp och var utan militära uppdrag åren 1928-1939. Då bedrev han forskning och publicerade ett antal vetenskapliga verk med militär och politisk inriktning.
Efter krigsutbrottet 1939, då han av överbefällhavaren Edward Rydz-Śmigły vägrades att leda någon enhet, flydde han till Paris där han på uppdrag av Frankrike och Storbritannien organiserade den första polska kåren av soldater som lyckades fly till väst efter det polska nederlaget. Han blev premiärminister och minister för militära frågor för den polska exilregeringen i London under andra världskriget och överbefälhavare under andra världskriget för de polska underjordiska styrkorna och för de reguljära militära styrkorna i väst. Efter Frankrikes fall 1940 flydde han till Storbritannien och organiserade undsättning av polska styrkor i Frankrike till Skottland. I september 1940 ingick han men den brittiska regeringen avtal om att omorganisera och bygga ut de polska militära styrkorna i väst.
Efter det tyska anfallet på Sovjetunionen 1941, medlade den brittiske utrikesministern Anthony Eden i att få igång polsk-sovjetiska relationer som var brutna sedan den sovjetiska invasionen av Östpolen 1939. Sikorski och den sovjetiske ambassadören i London Majskij 17 augusti 1941) inledde samtalen som fortsatt i november-december 1941 direkt med Stalin och Molotov när Sikorski assisterad av polske ambassadören i Moskva, prof. Kot och general Władysław Anders besökte Moskva[1]. Stalin deklarerade "amnesti" för polacker i sovjetunionen som möjliggjorde utvandring av 70 000 polacker över Persien. Det fanns dock fortfarande ett stort antal polacker som inte frigavs från GULAG eller inte fick kännedom eller möjligheter att utvandra. Många av dessa kom att ingå i den polska armén som organiserades av sovjeterna något år senare. Sikorski företog sig tre resor till USA och Canada för att informera om situationen i Polen, utverka krediter för stöd av den underjordiska armén, Hemmaarmén (AK), och för att utverka erkännandet av AK som reguljär militär styrka. 1943 på grund av avslöjandet av Katyńmassakern på polska officerare i Sovjetunionen avbrötts diplomatiska kontakter mellan Stalins och Sikorskis regeringar.
Sikorski dog i ett flyghaveri vid Gibraltar vid flygningen från en inspektionsresa av polska styrkor i mellanöstern och samtal med general Władysław Anders. Sikorski blev begraven i Newark-on-Trent, utanför Nottingham i England. Den 17 september 1993 jordfästes hans kvarlevor i den kungliga kryptan på slottet Wawel i Kraków.
Oklarheter kring flyghaveriet och att hans kropp inte kunnat identifieras gav upphov till spekulationer om att det var fråga om en attentat eller till och med att haveriet maskerade en sovjetisk kidnappning. Brittiska utredningsdokument i detta ärende är fortfarande hemligstämplade.
Referenser och källor
- ↑ Olgierd Tarlecki Generał Sikorski
