Från Rilpedia

Vostok är en forskningsstation belägen i östra delen av Antarktis, inte långt från den geomagnetiska sydpolen. Avståndet till den geografiska sydpolen är ca 1000 km. Stationen grundades 1957 och drevs av Sovjetunionen fram tills Sovjetunionen upplöstes som statsbildning 1991. Numer drivs den gemensamt av ryska, amerikanska och franska vetenskapsmän. I januari 1994 stängdes den tillfälligt. Stationens läge nära den magnetiska sydpolen gör stationen till en utmärkt plats för att studera jordens magnetfält. Forskning bedrivs även inom bland annat klimatologi, geofysik och meteorologi. 1996-97 upptäcktes en jättelik sjö, belägen ca 4000 meter under Vostokstationen. Vostoksjön är världens största kända sjö belägen under inlandsis med en yta på ca 14000 km².

Vostokstationen tillhör de allra mest otillgängliga och ogästvänliga platserna i världen. Den är belägen nästan 3500 m.ö.h och istäcket under stationen är uppemot 4000 meter tjockt. Kombinationen av ett extremt kallt klimat, fem månaders polarnatt, mycket låg luftfuktighet och (på grund av höjden) låg syrehalt i luften gör regionen praktiskt taget omöjlig för permanent bosättning. De forskare som vistas där behöver ofta åtskilliga veckor för att vänja kroppen vid de extrema förhållandena. Höjt blodtryck, viktminskning, sömnsvårigheter, dålig aptit och ilamående är vanliga åkommor bland nyanlända.

Jordens kallaste plats

Tillsammans med den närbelägna s.k södra köldpolen är Vostokstationen jordens kallaste plats där kontinuerliga observationer görs. 21 juli 1983 uppmättes en temperatur på 89,2 minusgrader, det är den lägsta temperatur som någonsin registrerats. Årsmedeltemperaturen (dygnsgenomsnitt) är ungefär 57 minusgrader och ingen månad når dygnsmedeltemperaturen högre än 30 minusgrader. "Värmerekordet" vid Vostokstationen är 12,2 minusgrader, alltså har det aldrig varit plusgrader. Juli 1987 uppmättes en "maxtemperatur" under månaden på 72,2 minusgrader. 27 augusti 2008 uppmättes en temperatur på 84 minusgrader, det var den lägsta uppmätta temperaturen i världen på 10 år. [1] Genom att borra s.k iskärnor går det att studera områdets klimat hundratusentals år bakåt i tiden vilka bla används för att studera klimatförändringar. Eftersom temperaturen är så extremt låg i Antarktis inland krävs det förmodligen en mycket kraftig temperaturökning för att inlandsisen ska börja smälta ordentligt. (se även global uppvärmning)

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

SMHI