Vessölandet
Från Rilpedia
Vessölandet, även kallat Vessö, drygt 10 km söder om centrum av Borgå stad i Finland. Vessö omfattar en yta på ca 52 kvadratkilometer (12 km lång och 5 km bred) och är den största ön i landskapet Östra Nyland och den 22:a största ön i landet. Ön avskiljs från fastlandet med ett smalt sund, Fladan. Antalet invånare är drygt 500 (av vilka ca 400 är svenskspråkiga), men på sommaren stiger antalet betydligt på grund av de många sommargästerna. Ön har cirka 400 sommarstugor. En berömd finlandssvensk person med sommarresidens i Vessö är vistrubaduren Barbara Helsingius. Vessö var i tiderna mest känt för sin sandförsäljning, som börjare redan i slutet av 1800-talet i öns sydligaste del Sondby. Tidigare skeppades sanden enbart med skutor; Vessöskutorna var vida kända både hemma och utomlands, inte minst i Stockholm. Det berättas om en Vessöskeppare som hade kommit till Stockholm med sitt sandlass. Efter avlastningen var det dags för lite fritid. Vessöskepparen stod vid relingen och tittade ut över stan när han plötsligt fick syn på ett gediget fruntimmer, som genast väckte hans intresse. "Kommer tu me' me?", frågade han på sin Borgådialekt (översättning: "Vill du att jag gör dig sällskap?"). Damen - infödd stockholmska - förstod hans fråga mycket väl och besvarade den kokett med: "Bäste herrn, vet ni inte vem jag är? Jag är ju friherinnan Rabbe härifrån Stockholm!". Den självsäkra och slagfärdiga Vessöbon kontrade den fina damens konstaterande med: "He gör te sama vem fan tu e, huvusakin e att tu e friisk!" (översättning: "Det spelar ingen roll vem du är, huvudsaken är att du inte har någon könssjukdom."). Historien förtäljer inget om fortsättningen ...
I dag sköts sandtransporterna med både fartyg och lastbilar. En annan viktig näringsgren under senare tider har varit jordbruk. Ön är känd för sina sockerbetor och sin potatis. På ön har funnits många herrgårdar. Två av dem som fortfarande finns kvar är också tillgängliga för allmänheten: Stor-Kroksnäs gård, som i dag är kurscentrum, och Hommanäs gård, där bl.a. Stefan Löfving (1689-1777) bott.