Från Rilpedia

Vesikko
Vesikko
Klass
Typ	Kustubåt med enkelt skrov prototypbåt för tysk typ IIa
Klass	Vesikko-klass
Fartygsnummer	CV 707
Karriär
Beställd	9 oktober 1930
Konstruktionsvarv	Chrichton-Vulcan, Åbo
Kölsträckt	1 augusti 1931
Sjösatt	10 maj 1933
Tagen i bruk	1933 13 februari 1936 (finska flottan)
Öde	Tagen ur tjänst 1944. Museiskepp sedan 1973.
Generella egenskaper
Besättning	20 man
Längd	40,9 m
Bredd	4,09 m
Djupgående	4,2 m
Deplacement (i ytläge)	254 ton
Deplacement (i uläge)	303 ton
Motor	2 × Motor-Werke-Mannheim (MWM RS 127 S)-dieslar: 2 × 350 hk 2 × Siemens-elmotorer: 2 × 180 hk
Hastighet (i ytläge)	13,1 knop
Hastighet (i uläge)	8,18 knop
Räckvidd	1960 nm vid 8 knop (ytläge) 61 nm vid 4 knop (uläge)
Maximalt dykdjup	100 m 45 s till 9,3 m
Bestyckning	3 × 530mm torpedtuber förut (5 torpeder) 1 × 20mm/60 Madsen AA ksp 1 × 7,62mm ksp

Vesikko är en finländsk ubåt, tillhörande Vesikko -klassen, som sjösattes den 10 maj 1933 i Åbo vid Crichton-Vulcanvarvet. Ubåten hade ritats av det holländska bolaget Ingenieurskantoor voor Scheepsbouw i oktober 1930. Vesikko fick typmärkningen CV 707 vid beställningen. Idag är ubåten utställd och öppen för allmänheten vid Sveaborg i Helsingfors.

Innehåll 1 Tyskt projekt 2 Finska staten köper ubåten 3 Krigen 3.1 Vinterkriget 3.2 Fortsättningskriget 4 Ubåtarna förbjuds 5 Externa länkar

Tyskt projekt

IvS var ett tyskt täckföretag för att utveckla ubåtar. Tyskland hade inte tillåtelse att ha ubåtar enligt fredsfördraget från Versailles, varvid man med liknande förbjudna vapen var tvungna att utveckla dem i utlandet. Det tyska pansarvapnet och flygvapnet utvecklades bl.a. i Sovjetunionen. Tyskarna testade Vesikko i den åboländska skärgården under segelsäsongerna 1933 och 1934. Vesikko anses vara en prototyp till den tyska IIA-klassens ubåt. Tyskarna skulle komma att bygga sammanlagt sex ubåtar av denna klass (U-1 - U-6) vid varvet Deutsche Werke i Kiel.

Finska staten köper ubåten

Genom att använda sin kontraktsenliga inlösningsrätt tog den finländska staten ubåten i sin egen tjänst på hösten 1934 och flottan började använda den år 1935. När regeringen godkände anskaffningen tillfördes den officiellt flottan år 1936 och gavs namnet Vesikko.

Krigen

Vinterkriget

Under vinterkriget patrullerade Vesikko finska viken under december 1939.

Fortsättningskriget

I början av fortsättningskriget, den 3 juni, 1941, sänkte Vesikko det sovjetiska handelsfartyget Vyborg genom torpedering från 700 m avstånd. En torped gick förbi, men den andra träffade fartyget akterut och ledde till att fartyget sjönk. I början av juni 1944 skyddade ubåten evakueringstransporter från det Karelska näset. Vesikko beordrades återvända till hemmahamn den 19 september 1944 på grund av stilleståndsavtalet som uppnåtts mellan Sovjetunionen och Finland. Ubåten seglade för sista gången under finländska marinens flagg i december 1944. I januari 1945 beordrade den allierade kontrollkomissionen den, samt alla övriga finländska ubåtar att desarmeras. Vetehinen, Vesihiisi, Iku-Turso och Saukko fördes till Belgien för att skrotas. Man planerade att behålla Vesikko för skolningsändamål, men den förblev vid Valmets varv vid Skatudden i tiotals år.

Ubåtarna förbjuds

Fredsavtalet från Paris år 1947 förbjöd Finland att ha ubåtar, varvid alla finländska ubåtar, utom Vesikko, såldes till Belgien år 1953 för att huggas upp. 1953. Vesikko flyttades till krigsmuseet år 1959 som museiubåt. Genom donationer och frivilligt arbete iståndsattes Vesikko och öppnades som museum på den finländska marinens årsdag, den 9 juli 1973. År 1973 öppnades ubåten Vesikko för allmänheten och idag är den utställd vid Sveaborg.

Externa länkar

• Ubåt Vesikko - Den prototyp till den IIA-klassen (En)

Finländska ubåtar
1930-46: Vetehinen | Vesihiisi | Iku-Turso | Saukko | Vesikko
1918-29: AG 12 | AG 16