Veikko Antero Koskenniemi
Från Rilpedia
Veikko Antero Koskenniemi | |
---|---|
![]() |
|
Född | 8 juli 1885 Uleåborg, Finland |
Död | 4 augusti 1962 Åbo, Finland |
Veikko Antero Koskenniemi (född Forsnäs) tog studenten 1903 och blev 1921 professor i litteraturhistoria i Åbo, Finland. 1948 blev han invald i den Finska Akademin. Koskenniemi är en av Finlands mest populära författare, och är välkänd för sina dikter, reseböcker och essäer. Han influerades av bland andra Goethe och Runeberg.
Verk översatta till svenska
- Konsul Brenners indiansommar: roman, 1916 (Konsuli Brennerin jälkikesä 1916)
- Den unge Anssi, 1919 (episk dikt)
- Åbo lilja: Kantat vid Åbo stads 700-årsjubileum, 1929
- Den finska språk- och kulturfrågan, 1935
- Fosterlandets anlete: Åbo finska universitets invigningskantat, 1939
- Lyckans håvor: Blad ur min levnads bok, 1943
- Student när seklet var ungt, 1948 (Vuosisadanalun ylioppilas)
- Vandringsstaven: ett urval ur aforismsamlingarna Matkasauva, Elokuisia ajatuksia, Ihmisosa, 1961
- Goethe-studier och andra litteraturhistoriska essäer, 1963
- Auringon noustessa [Musiktryck]: I soluppgången / musik: Toivo Kuula; text: V.A. Koskenniemi; svensk tolkning: Bengt E. Nyström, 1980
Priser
Henrich Steffens-priset 1942
Övrigt
Asteroid nr 1697 är uppkallad efter Koskenniemi.