Van Halen
Från Rilpedia
Den här artikeln behöver språkvård. Hjälp till genom att förbättra texten. Se Rilpedia:Korrekturläsning för mer information, och Kategori:Rilpedia:Språkvård för fler artiklar i behov av språkvård. Motivering: För mycket talspråk och en del anglicistiska formuleringar |
Van Halen | ||
---|---|---|
Van Halen under sin återföreningsperiod 2004, från vänster till höger: Michael Anthony, Sammy Hagar, Eddie Van Halen.
|
||
Information | ||
Bakgrund | Mall:Landsdata USA Pasadena, USA | |
Genre(r) | Hårdrock, Heavy metal | |
Aktiva år | 1974 - idag | |
Skivbolag | Warner Bros. | |
Webbplats | Officiell webbplats | |
Medlemmar | ||
David Lee Roth Eddie Van Halen Alex Van Halen Wolfgang Van Halen |
||
Tidigare medlemmar | ||
Michael Anthony Sammy Hagar Gary Cherone Mark Stone Mitch Malloy |
Van Halen är ett amerikanskt hårdrocksband bildat 1974 i Pasadena, Kalifornien, USA.
Innehåll |
1974-1985
Van Halen bildades 1974 av Eddie Van Halen (gitarr) och hans äldre bror Alex Van Halen (trummor). Med David Lee Roth (sång) och Michael Anthony (bas). I början var det Eddie på både gitarr och sång, Alex på trummor och Mark Stone på bas och körsång. 1974 stötte bandet ihop med ett annat band som hette Red Ball Jets. På sång för detta band stod David Lee Roth som utmanade bandet i en "duell" på en spelning. Efter spelningen började banden umgås mer och mer. Van Halen hyrde ett PA-system av Roth när hans egna band inte hade spelningar då Van Halen själva hade spelningar nästan hela tiden. Alex frågade till slut Roth om han var intresserad av att sjunga i bandet och han tackade ja direkt. Med Roth i bandet så bytte dom namn till just Van Halen vilket var Roth's förslag.
Problem hade nu även börjat uppstå mellan bandet och basisten Stone som satsade mer på sina studier än bandet, han sparkades därför i början av 1974. Bandet letade nu efter en basist och gick på en spelning i Los Angeles där bandet "Snake" bland annat spelade. Basisten i Snake skulle vissa sig vara Michael Anthony. Efter spelningen gick Eddie och Alex fram till deras gitarrist och frågade efter Anthony's telefonnummer, några dagar senare stod han i replokalen med bandet och blev sedan fullvärdig medlem.
Från 1974 till mitten av 1977 spelade Van Halen på en stor mängd festivaler och spelningar på pubar i Los Angeles-området. 1977 spelade de på klubben Whiskey-A-Go-Go och efter uppträdandet kom Gene Simmons, basist och sångare i Kiss fram till bandet och erbjöd dem en chans att få åka till New York för att spela in en demoskiva. Demon hamnade i händerna på skivbolaget Warner brothers som erbjöd dem skivkontrakt. På demon fanns det bland annat låtar som "Running With The Devil", "Somebody Get Me A Doctor" och "On Fire" som senare skulle hamna på deras första och andra skiva.
I början av 1978 släpptes deras första album, Van Halen. På mindre än ett år hände det mycket för bandet, de åkte som förband till band som Black Sabbath och Journey. Skivan sålde i över 2,5 miljoner exemplar de första 8 månaderna. Från 1978 släppte de skivorna Van Halen,Van Halen II, Women and Children First, Fair Warning, Diver Down och 1984. 1985 efter turnén med storsäljande skivan "1984" lämnade Roth bandet för en solokarriär. Ny sångare blev då Sammy Hagar (f.d. Montrose).
1986-1998
Hagar var en annan sorts sångare jämfört med Roth. Där den sistnämnda var en showman som lät resten av bandet agera kompgrupp valde Hagar att istället agera som "en i bandet", ofta med en kompgitarr i händerna. Hagar tillförde dock ett ny ingrediens till bandets sound med sin kraftfulla, omfångsrika sångröst som i tekniskt hänseende var vida överlägsen Roths. Första skivan med den nya sättningen, 5150 (1986), blev en gigantisk succé i hemlandet och Van Halen förenade i enlighet med den rådande tidsandan sitt gamla sound med synthar. "Why Can't This Be Love" och "Dreams" blev stora hits och bandet bevisade att de var en kraft att räkna med även utan Roth.
Från 1988 till 1995 släppte bandet de omåttligt framgångsrika OU812, For Unlawful Carnal Knowledge, liveplattan Live: Right Here, Right Now och den tunga Balance, samtliga etta på USA-listan. Bandet var med Hagar som sångare populärare än någonsin förr. Stämningen i bandet blev dock med tiden alltmer ansträngd och 1996 spelade Van Halen, utan Hagars vetskap, in två nya låtar med David Lee Roth till en samlingsskiva. Hagar valde då i besvikelse att hoppa av bandet. Nu förmodade fansen att den klassiska sättningen av Van Halen skulle återförenas men Roth visade åter prov på sina divalater då bandet skulle dela ut ett pris på en gala. Roth sparkades omedelbart och bandet hittade därefter ännu en ny sångare: Gary Cherone, från hårdrocksbandet Extreme. Denna upplaga av bandet gav ut den experimentella Van Halen III 1998 men då skivan floppade valde bandet att efter endast en turné upplösa sättningen.
Återförening
2004 återförenades man med Hagar för att spela in fyra låtar till en ny samlingsplatta samt ge sig ut på en stor Amerikaturné. Turnén blev en stor succé men Eddie Van Halen var märkbart drogpåverkad stora delar av turnén och efter sista spelningen blev det återigen tyst om bandet. Eddie meddelade senare att han påbörjat en behandling mot sitt missbruk.
Under 2007 berättade Eddie Van Halen att en återförening med Roth skulle bli av men att den hade skjutits upp, eftersom han återigen hade valt att lägga in sig på rehabilitering för sitt drog- och alkoholmissbruk på en klinik i Malibu. Detta var något han hade dragits med under lång tid. Efter ett tag var Eddie drogfri och meddelande att en återförening av bandet var att vänta. Eddie hade blivit missnöjd med basisten Michael Anthony då denne hade valt att spela med Hagar under bandets paus och valde därför att ersätta honom med sin 16-åriga son Wolfgang Van Halen. Bandet höll senare en presskonferens och offentliggjorde sina turnéplaner och den nya bandsättningen.
Turnén med Roth drog in över 93 miljoner kronor och blev en av de mest framgångsrika i USA 2007.
Michael Anthony-kontroversen
Bandet hade kort efter de sparkat Michael Anthony raderat ut allting som var relaterat till honom på sin officiella hemsida, man tog även bort hans porträtt på skivomslagen. Efter massiva påtryckningar ifrån bandets fans återställde man dock hans bilder. Däremot var han enligt egen utsago tvungen att inför turnén med Hagar 2004 skriva på ett kontrakt där han avsade sig alla bandets royalites förr och nu som ett villkor att han skulle få delta.
Bandets hemsida har idag endast upplagt diskografin ifrån perioden med Roth och saknar i övrigt information relaterad till Anthony samt perioderna med Sammy Hagar och Gary Cherone som sångare.
Bandet
- Van Halen har sålt c.a 100 miljoner skivor och är ett av de största rockbanden i världen.[källa behövs]
- Bandet blev framförallt känt för Eddies snabba gitarrspel kombinerat med hans nya fräscha sound som influerade en hel ny generation av gitarrister. Han införde en gitarrteknik i sitt spel kallad "tapping", som bl.a. fusiongitarristen Allan Holdsworth utvecklat tidigare.
- Att man 1978 visade att musiken fortfarande kunde utvecklas inspirerade andra framtida hårdrocksband. Akter som Def Leppard, Mötley Crue, Poison och Skid Row är bara några som själva säger att Van Halen stod för något nytt och på egen hand startade 80-talsvågen av heavy metal-band som regerade på 1980-talet till början av 1990-talet.[källa behövs]
- Van Halen invaldes i Rock and Roll Hall of Fame år 2007.[1]
Medlemmar
Nuvarande medlemmar
- David Lee Roth - sång, akustisk gitarr (1974-1985, 1996-1997, 2006-idag)
- Eddie Van Halen - gitarr, Synth (1972-idag)
- Wolfgang Van Halen - bas, sång (2006-idag)
- Alex Van Halen - trummor, percussion (1972-idag)
Tidigare medlemmar
- Mark Stone - bas (1972-1974)
- Michael Anthony - bas, sång (1974-2005)
- Sammy Hagar - sång, gitarr (1985-1996, 2003-2005)
- Gary Cherone - sång (1996-1999)
Diskografi
- Van Halen (1978)
- Van Halen II (1979)
- Women and Children First (1980)
- Fair Warning (1981)
- Diver Down (1982)
- 1984 (1984)
- 5150 (1986)
- OU812 (1988)
- For Unlawful Carnal Knowledge (1991)
- Live: Right Here, Right Now (1993)
- Balance (1995)
- Van Halen III (1998)
- The Best Of Both Worlds (2004)