Från Rilpedia

Vagnsunda är en by på södra änden av Yxlan i Roslagen, Norrtälje kommun.

I Vagnsunda finns idag ett hundratal fastighetsägare (flertalet fritidsfastigheter) som är organiserade i Vagnsunda vägsamfällighet. Byns fasta befolkning är ca 25 personer (2008). I byn bedrivs jordbruk och kreatursskötsel (kor och får) samt bygg- och fiskeverksamhet. SL buss 632 har sin ändhållplats i Vagnsunda. Blidöexpressen lägger under sommartid till vid Vagnsunda södra brygga.

Vagnsunda är känd sedan 1500-talet med två mantal jordbruk (Jordeboken 1573; Jordeboken 1639; storskifte 1790 och laga skifte 1859). Under sekelskiftet 1800-1900 var byn känd för sina skutbyggen de flesta under ledning av båtmästaren Jan Erik Jansson. Bynamnet är en förvrängning av det ursprungliga ortnamn, Wangsunda. Namnet blir förståeligt när man vet att det gamla nordiska ordet vang eller vång betyder gärde eller äga, och i vissa fall även våt äng. Sundet med gärdena eller våta ängarna är just det sund som fanns mellan Byviken norr om och Västerfladen söder om byn för 6-700 år sedan och som nu genom landhöjningen är Hemängen.

Litteratur

• "Skärgårdsbyn vid vägens slut" (Vagnsunda skrivarstuga HB 2002 ISBN 91-631-3019-X)
• "När livet leker -glada sommarminnen från skärgården" av Ernst Fastbom (Åhlen & Åkerlunds förlag AB 1916)
• "Själbottna skärgårdshemman-utpost i Blidö socken" av Gunnar Lefrell (Anthony design & Video 1999, ISBN 91-973163-0-X)
• "Roslagens sista skutbygge- Greta Linnea" av Hans Eklund (Sjöhistoriiska Museet 1999 ISBN 91-85268-74-7). Denna bok berättar om denna sista vedjakt som byggdes i Roslagen av ovan nämnde Jan Erik Jansson i Vagnsunda.