Från Rilpedia

Västarameiska eller sydvästarameiska används om den arameiska dialekt, på vilken vissa delar av bibeln och de targumerna är avfattade. Det är språket som talades i Palestina, och skiljer sig från östaraméiska, syriska. För denna skillnad kan man också använda termerna judisk arameiska och kristen arameiska.

Efter judarnas återkomst ur den babyloniska fångenskapen börjar detta arameiska språk uttränga den äldre hebreiskan och var på Jesu tid judarnas allmänna tal- och skriftspråk. I lexikaliskt avseende är detta nästan alldeles identiskt med syriskan. Det finns få grammatiska skiljaktigheterna, av vilka infinitivbildningen utan m och imperfektets prefix för 3:e person j i stället för syriskans n är de mest betydande. Här ligger språket närmare hebreiskan. Den förnämsta skillnaden är att judisk arameiska använder hebreiska alfabetet och kristen arameiska skrivs med det syriska alfabetet.

Den del av den arameisk litteraturen, som kommit till oss, på detta språk består, utom av vissa smärre delar av bibeln (Jer. 10: 11; Dan. 2: 4-7: 28; Esra 4: 8-6:18; 7: 12-26), huvudsakligen av targumim (tolkningar), judiska, mer eller mindre omskrivande översättningar (parafraser) av flera av Gamla Testamentets böcker. Sedan araberna erövrade Palestina år 640 har västarameiskan fullständigt försvunnit som levande språk.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kaldeiska språket, 1904–1926 ^(Not).