Från Rilpedia

Gallisk-keltiska folkstammar:

Med detta menas här de keltiska stammar, som vid tiden för Kr.f. bodde i Gallien eller nära angränsande områden som Belgica, eller på de brittiska öarna. Vid denna tid hade även vissa germanska stammar överskridit den romerska gränsen vid Rhen och mer eller mindre assimilerats av den romerska kulturen.

Galler , keltiska folkstammar i Gallien: Liksom i Germanien fanns det i Gallien en mängd stammar vid Kr.f., måmga nämnda i samband med Caesars erövring av Gallien år 58-51 f.Kr., varav här följer några av de största:

Arvernier, lat. arverni i nuv. Auvergne. Deras huvudort Gergovia vid floden Dorogne blev aldrig besegrat av romarna trots deras belägring år 52 f.Kr.

Allobroger, lat. allobroges i nuv. Dauphine i franska Alperna.

Vocontier, lat. voconti, Rutener, lat. ruteni, Volker, lat. volcae var folk som bodde längs Medelhavskusten i den romerska provinsen Narbonensis.

Akvitanier, lat. aquitani var förmodligen ett gemensamt namn på de folk som bodde norr om Pyrenéerna, bl.a. auscier, lat. ausci och tarbeller, lat. tarbelli.

Lemoviker , lat. lemovices, santoner, lat. santoni och pictoner, lat. pictones var folk som bodde längs Biscayabukten. Häduer, lat. Haedui, lingoner, lat. lingones, senoner, lat. senones och cubier, lat. cubi var några av de folkstammar som bebodde centrala Gallien.

Veneter, lat. veneti och aulerier, lat. aulerci var de största stammarna längs Engelska kanalen, där den lilla stammen pariser, lat. parisii bodde i området runt staden Lutetia vid Seine.

Menapier, lat. menapii, eburoner, lat. eburones, nervier, lat. nervii och remer, lat. remi var några av de folkstammar som bodde i den romerska provinsen Belgica liksom de germanska stammarna usipeter och tenkterer. Treverer, lat. treveri, leuker, lat. leuci och inte minst Vercingetorix stam sekvaner, sequani bodde väster om Rhen och fick därmed tidigt kontakt med germanerna.