Analgetika
Från Rilpedia
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009) |
Analgetika är en samlande benämning på smärtstillande läkemedel.
Vid inflammation och vid vävnadsskada frisätts prostaglandiner som antas öka smärtreceptorernas känslighet, hyperalgesi. Vid användandet av analgetika tillhörande NSAID-läkemedelsgruppen hämmas produktionen av prostaglandiner. Smärtstillande läkemedel delas upp i perifert verkande analgetika och centralt verkande analgetika.
Innehåll |
Perifert verkande analgetika
Smärtstillande medel som verkar perifert i kroppen kallas NSAID (engelsk förkortning av non steroidal antiinflammatory drugs) och används mot smärtor som utlöses av smärtmottagare, nociceptorer, ute i kroppens vävnader. De verkar hämmande på bildningen av prostaglandiner genom att de blockerar ett enzym, cyklooxygenas, COX, som sätter igång prostaglandinbildningen. NSAID-gruppen består av ett mycket stort antal läkemedel som har likartad verkningsmekanism och likartat biverkninsmönster. Till de mest använda NSAID hör acetylsalicylsyra (ASA), ibuprofen, diklofenak och naproxen. Eftersom denna typ av smärta beror på retning av perifera smärtreceptor har NSAID ofta en god smärtlindrande effekt. Förutom att ge smärtlindring hämmar NSAID dessutom inflammatoriska tillstånd och verkar febernedsättande. Biverkningar i form av magkatarr, gastrit, ökad blödningstendens och nässelfeber kan förekomma i samband med NSAID-behandling.
Paracetamol räknas ibland för enkelhetens skull till NSAID-gruppen pga. nästan identiska effekter, men denna substans är inte inflammationsdämpande.
Centralt verkande analgetika
Substanser som har kraftigt smärtstillande effekt kallas opioider och läkemedel som innehåller opium kallas för opiater. Morfin och kodein är exempel på läkemedel som framställs av opium och som tillhör denna typ. Exempel på syntetiska (konstgjorda) opioider är tramadol, petidin och ketobemidon.
Smärtlindringen uppnås genom att opioiderna binder in på opioidreceptorer i hjärnan och ryggmärgen och blockerar smärtimpulserna samtidigt som smärtan upplevs som mindre obehaglig och hotfull. En del opioider har även en lugnande och sedativ effekt, vilket kan vara önskvärt inom sjukvården när det kommer till att behandla patienter i livets slutskede med svåra smärtor i och med att svår smärta är mycket psykiskt påfrestande för den lidande. Till biverkningarna av opioider hör illamående och kräkningar/tarmproblem, och gemensamt för alla opioider är att de är beroendeframkallande.
Opioider har till skillnad från NSAID ingen febernedsättande eller inflammationsdämpande verkan.
Kombinationspreparat
Sk. kombinationspreparat innehåller både NSAID och opioid(er), detta för att det i vissa fall inte bara önskas smärtlindring utan även inflammationsdämpning och/eller febernedsättning, som tex. vid sjukdom eller benbrott. Exempel på kombinationspreparat är Panocod, Citodon samt Paraflex Comp (som dock avregistrerats).
Uppdelning
Inom smärtlindring brukar läkemedelstyperna delas upp på en sk. smärttrappa om 3 steg.
- Steg 1- mild smärta, perifert analgetika såsom NSAID att föredra.
- Steg 2- måttlig till svår smärta, opioider eller kombinationspreparat nödvändiga.
- Steg 3- svår smärta, starka opioider nödvändiga.
Smärtstillande substanser i Sverige
Receptfria:
|
Receptbelagda: |