Utvandrarserien

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Huvudpersonerna i serien; Karl-Oskar och Kristina som staty i Karlshamn.

Utvandrarserien en romansvit i fyra delar (tetralogi) av den svenske författaren Vilhelm Moberg. Böckerna har översatts till många språk.

Delar

• Utvandrarna (1949)
• Invandrarna (1952)
• Nybyggarna (1956)
• Sista brevet till Sverige (1959)

• Därtill finns också Din stund på jorden (1963) som är en slags uppföljare till utvandrarserien

Handling

Böckerna skildrar den långa och mödosamma vägen för en grupp småländska emigranter till Minnesota under den stora emigrationen från Sverige till Nordamerika från Sverige under 1850-talet.

Tillkomst

Moberg har berättat att tanken att skriva om svenska utvandrare till USA fanns hos honom redan i början av 1930-talet. Vid ett möte med Pennklubben 1933 eller 1934 hade författaren Sigfrid Siwertz tyckt att någon borde skriva om emigrationen. Mobergs förläggare Tor Bonnier uppmanade honom på våren 1939 att ta sig an detta arbete. Sedan kom andra världskriget emellan vilket försvårade för Moberg att på plats i USA studera emigrationen.

1947 började Moberg med de första utkasten till romanen. För tidskriften All världens berättare (Nr 3, 1948) skrev han berättelsen Torr sommar om bonden Karl-Oskar och hans hustru Anna och den torra sommaren 1868. Delar av denna berättelse inarbetades senare i romanen Utvandrarna. Där kom den kvinnliga huvudpersonen att heta Kristina, ett namn som han lånade från varbergsfödda Kristina Odelberg (1917-2005), till vilken han hade en mångårig relation. Uppgiften är hämtad från en artikel i Hallands Nyheter 26 augusti 2008. Den bekräftas av Mobergs där avbildade dedikation till nämnda Kristina i en förstautgåva av boken. Moberg studerade också gamla brev och folkbokföringen från Ljuders socken och han kontaktade Göteborgs sjöfartsmuseum för att få veta mer om hur emigranterna reste över Atlanten.

I juni 1948 reste Moberg med hustru och barn till USA. I Mellanvästern och Kalifornien träffade han svenskamerikaner, läste dagböcker, gamla tidningar, besökte museer och bibliotek. Det första halvåret 1949 var Moberg bosatt i Carmel-by-the-Sea där han skrev klart den första delen som var klar i juli 1949.

I Carmel-by-the-Sea träffade han svenskamerikanen Gustaf Lannestock som åtog sig att översätta Utvandrarna till engelska. Lannestock såg också till att bokförlaget Simon & Schuster åtog sig att publicera den.

I november 1949 återvände Moberg till Sverige och satte igång med uppföljaren Invandrarna. I augusti 1950 återvände Moberg till USA för fortsatta forskningsresor i svenskbygderna, särskilt Minnesota. Julen 1950 publicerades ett utdrag ur den andra delen i tidskriften All världens berättare, när svenskarna reser med tåg för första gången.

I december 1950 återvände Moberg till Sverige där han engagerade sig i den så kallade Kejneaffären vilket innebar att det fortsatta arbetet med Invandrarna fick vila i ett halvår. Under hösten 1951 hade Moberg tid att fortsätta skrivandet men vintern 1951-våren 1952 ägnade Moberg mycket tid åt den så kallade Haijbyaffären. I maj 1952 åkte Moberg än en gång till USA för att skriva klart romanen och i slutet av september skickades den sista versionen in till förlaget.

Om tiden i Kalifornien har Moberg sagt att det var den mest produktiva i hans liv. Under vintern/våren 1953 skrev han den satiriska romanen Det gamla riket och började arbetet med den tredje romanen, Nybyggarna. Vid hemkomsten till Sverige i april 1953 berättade Moberg att det till och med kunde bli en fjärde del. Under sommaren och hösten ägnade sig Moberg åt rättsskandaler och skrev klart Det gamla riket. Men i decembernumret av All världens berättare publicerades ett avsnitt ur den kommande romanen där Robert och Arvid genomkorsar öknen på väg mot guldfälten.

I augusti 1954 återvände Moberg till Kalifornien och bosatte sig i Laguna Beach i Kalifornien. I mars 1955 återvände han till Sverige och skrev pamfletten Därför är jag republikan. Det stod snart klart för honom att den tredje delen skulle bli lika stor som de två första delarna och i april 1956 beslutade han att det måste bli fyra delar. Moberg tillbringade några månader i Italien och Frankrike för att skriva. I september 1957 var Nybyggarna färdigskriven.

Arbetet med den fjärde delen ägde rum i flera länder och Moberg strök, lade till och disponerade om texten. Han var också engagerad i de så kallade rättsaffärerna och skrev teaterartiklar, boken Komplotterna och pjäsen Domaren. Under 1958 återupptog han arbetet med den sista delen och i juli 1959 var Sista brevet till Sverige klar.

Kritiskt mottagande

I slutet av 1950 tog Riksaktionen mot smutslitteraturen och mot svärjandet upp en kampanj mot tidens svenska litteratur, särskilt då Mobergs Utvandrarna. Kampanjen startades av författaren Ebbe Reuterdahl och Gustav Beling. Denna kampanj hade skickat ett cirkulär till svenskättlingar i Minnesota där de avrådde från samarbete med Moberg. De kritiserade Moberg för att han använde oanständiga ord i romanerna, att hans skildring av de svenska emigranterna drog deras minne i smutsen och att han infogade skabrösa berättelser i romanerna för att dessa skulle sälja bättre. Moberg reagerade skarpt på detta sista påstående och krävde att de skulle ta tillbaka påståendet. Detta skedde också.

Även Stockholms-Tidningen reagerade den 19 december 1950 på Mobergs "fula ord" och "oanständiga historier" på ledarplats.

Även romankaraktärernas användning av svensk-amerikanska kritiserades hårt av professor Einar Haugen som menade att Mobergs svengelska var ett "sammelsurium av orimligheter".^[1]

Bearbetningar

Böckerna har filmatiserats och även satts upp som musikalen Kristina från Duvemåla.

Litteratur

• Gunnar Eidevall: Vilhelm Mobergs emigrantepos, Norstedts, Stockholm 1974. ISBN 91-1-743001-1. 

Referenser

1. ↑ Einar Hauge, "Vilhelm Mobergs amerikasvenska "sammelsurium av orimligheter", Svenska Dagbladet, 11 maj 1960

Externa länkar

• Vilhelm Moberg