Ubåtsklass Typ XXI

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
2004-Bremerhaven U-Boot-Museum-Sicherlich retouched.jpg

U 2540 i Bremerhaven

Typ XXI
Klassbeskrivning
Klasstyp Ubåt
Klassnamn Typ XXI
Fartyg tillhörande klassen
Tekniska data
Deplacement 1621 ton i ytläge / 1819 ton i uläge
Längd 76,7 meter
Bredd 8,0 meter
Djupgående 6,3 meter
Maskin I ytläge 4000 hästkrafter, i undervattensläge 4400 hästkrafter
Hastighet I ytläge 15,6 knop, i undervattensläge 17,2 knop
Räckvidd I ytläge 28 000 km vid 10 knops hastighet, i undervattensläge 600 km vid 4 knops hastighet
Besättning 57-60 man 

Ubåtsklass Typ XXI (tyska: U-boot-klasse XXI eller U-boot Typ XXI) är en tysk ubåt från andra världskriget.

Historiker och andra experter på Andra Världskriget är oense om vilken möjlighet Tyskland hade att vinna "Slaget om Atlanten". Det isolerade Storbritannien var helt beroende av inflöde av förnödenheter från världens alla hörn och sjövägen var den enda möjliga väg för denna livlina. Tyska ubåtar sänkte många miljoner ton under 1930-1945 men samtidigt ska man komma ihåg de flesta fartyg faktiskt kom fram oangripna. En sak är dock säker: ubåtarna var ett allvarligt hot mot de brittiska öarna. En av orsakerna till att blockaden inte kunde slutföras sägs vara att tyskarna egentligen aldrig utvecklade sina ubåtar. Arbetshästen, Typ VII, genomgick inte några avgörande förbättringar under krigets sex år.

Parallellt med den stora produktionen av befintliga ubåtsmodeller utvecklades dock några nya modeller. Den mest iögonfallande är Typ XXI. Typen innebar ett enormt steg framåt för ubåtsteknologin. Skrovet byggdes i åtta separata element, som kunde byggas på inlandet och därmed inte ta upp några dockor förrän vid slutmonteringen. Denna byggmetod innebar bättre hushållning med kapaciteten i de tyska varven, som stod under ständigt hot från fiendeflyg. Problem uppstod dock ofta vid slutmonteringen när de olika elementen skulle passas ihop, vilket krävde mer efterarbete än planerat. Ett stort antal XXI-båtar beställdes och började byggas men de få exemplar som togs i tjänst hann aldrig påverka utgången av kriget.

Skrovformen var mer strömlinjeformad och däcket rensades från onödiga detaljer. XXI hade ingen däckskanon utan bara automatkanoner för försvar vid flygangrepp. Torpedförrådet ökades. Batterikapaciteten var markant mycket större och gav ubåten större uthållighet och fart i uläge. Vidare hade typ XXI högre komfort för besättningen i form av kyl och frys för proviant, dusch, handfat, kojplats till hela besättningen plus några andra småsaker. Den var utrustad med förbättrad passiv hydrofon, snorkel, radar och radarvarnare. Torpedladdningen skedde med hydraulik istället för med handkraft vilket avsevärt minskade omladdningstiderna. Skrovet gav tystare gång i uläge.

118 ubåtar av typ XXI färdigställdes men ingen av dem fick fiendekontakt.

Allmänna karaktärsdrag

  • Deplacement: 1621 ton i ytläge / 1819 ton i uläge
  • Totallängd: 76,7 meter
  • Totalbredd: 8,0 meter
  • Djupgående: 6,3 meter
  • Drivkraft: I ytläge 4000 hästkrafter, i undervattensläge 4400 hästkrafter
  • Hastighet: I ytläge 15,6 knop, i undervattensläge 17,2 knop
  • Räckvidd: I ytläge 28 000 km vid 10 knops hastighet, i undervattensläge 600 km vid 4 knops hastighet
  • Torpeder: 23 torpeder (6 torpedtuber i fören)
  • Däcksbeväpning: Ingen
  • Besättning: 57-60 man
  • Maxdjup: 280 meter
Kriegsmarine
Ubåtar /Uboote

Typ I | Typ II | Typ VII | Typ IX | Typ X | Typ XIV | Typ XXI | Typ XXIII

Miniubåtar
Neger | Marder | Molch | Hecht | Biber | Seehund
Övriga fartyg i Kriegsmarine
Hangarfartyg | Slagskepp | Fickslagskepp | Föråldrade före-Dreadnoughts | Tunga kryssare | Lätta kryssare | Jagare | Torpedbåtar | Eskortfartyg | Snabba attackbåtar | Minsvepare | Hjälpkryssare | Landstigningsfarkoster | Servicefartyg | Flytande luftvärnsbatterier | Ubåtar | Träningsfartyg | Blandade fartyg

Personliga verktyg