Hd-tv
Från Rilpedia
 |
Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan. |
Hd-tv (High Definition Television) innebär en tv-bild med högre upplösning än de nuvarande PAL-, NTSC- och SECAM-formaten. Hd-tv sänds alltid med digitalt ljud och i bredbild (widescreen, 16:9).
Innehåll |
Historia
Termen high definition beskrev det brittiska, svart-vita 405-linjerssystemet, som infördes 1936, och det amerikanska 525-line NTSC-systemet som inrättades år 1941. Dessa var båda högupplösta i jämförelse med tidigare mekaniska och elektroniska tv-system. Idag är endast det amerikanska NTSC-systemet (med 525-linjer) och de europeiska PAL och SECAM (båda med 625-linjer) betraktade som standard. Efter andra världskriget var det svartvita, franska 819-linjerssystemet högupplöst – även i dagens bemärkelse – men det lades ner år 1986, ett år efter den sista sändningen med det brittiska 405-linjerssystemet.
År 1958 skapades Тransformator i Sovjetunionen (ryska: Трансформатор), det första systemet som kunde producera högupplösta tv-bilder med 1125 raders upplösning. Systemet var en militär produkt avsedd främst för tv-konferenser mellan militära enheter, och kom därför aldrig att kommersialiseras [1].
År 1969 utvecklade det japanska Public service-bolaget NHK högupplösningstelevision med 5:3 bildformat till konsumenter, ett något större skärmformat än de vanliga 4:3-standarden.[2]. Systemet var inte lanserad offentligt förrän sent på 1990-talet.
Under 1981, hölls den första hd-tv-demonstrationen i USA. Det hade samma 5:3 bildformat som det japanska systemet [3].
Bildupplösning
HDTV finns idag något förenklat i tre format (bildupplösningar) kallade 1080p, 1080i samt 720p, vilka är namngivna efter hur många horisontella linjer bilden innehåller. Bildens upplösning (video-signalen) anges i dess spatiala upplösning (x-led och y-led/linjer), dess temporala upplösning (bilder-per-sekund/frames-per-second: fps eller Hz) och huruvida signalen är halvbildsuppdaterad (så kallad "sammanflätad"/interlaced: i) eller helbildsuppdaterad (så kallad progressiv: p). Bokstaven i står för interlaced scannad ("sammanflätad" det vill säga halvbildssystem) och p står för progressive scannad (progressiv, eller icke sammanflätad, det vill säga helbildsssytem). 1080p och 1080i motsvarar upplösningen 1920×1080 pixlar och 720p är 1280×720 pixlar.
Halvbildsystemet ("sammanflätning"/interlacing) bygger på att bilden (frame) delas upp i två delbilder (fields), först alla bildens udda linjer och därefter alla jämna linjer. Den ursprungliga svenska benämningen på denna teknik är radsprång. Vid "fotograferingen" (scanningen) scannas först den ena delbilden av vid ett tillfälle, och vid nästa tillfälle (1/50 sekund senare) scannas den andra delbilden av, osv. (50 gånger per sekund). Halvbildsystemet (interlacing) har sina historiska skäl i tv-historiens barndom, som en kompromiss mellan bland annat tillgänglig bandbredd, hög bildupplösning och hög bildfrekvens (för att undvika bildflimmer) och vad som då var teknisk möjligt.
Dagens vanliga så kallade standardupplösta tv-system (SDTV: Standard Definition TV) i Europa (i Sverige används PAL) är baserad på 625 linjers interlaced tv-system med 25 (hel)-bilder per sekund (interlaced det vill säga uppdelad till 50 halvbilder per sekund och har en linjeupplösning motsvarande 768 bildpunkter/linje). Av dessa är dock inte samtliga aktiva ("synliga"), en del av bildsignalen ligger utanför den aktiva bildytan (inom det så kallade vertikala och horisontala bildsläcket). Den aktiva digitala bildytan inom Europa för SDTV är 576 linjer och 720 bildpunkter per linje, 576i det vill säga 720x576x25i. (I USA används NTSC systemet för SDTV. NTSC är ett 525 linjers interlaced tv-system med ca 30 (hel)-bilder per sekund (interlaced det vill säga uppdelad till 60 halvbilder per sekund). Av dessa linjer är 480 linjer inom den aktiva bildytan , 480i det vill säga 720x480x30i. Bildfrekvenserna (rättare sagt "halvbildfrekvenserna") i de olika världsdelarnas tv-system är av historiska skäl baserade på respektive områdes frekvens i elnäten/växelströmmen. Formellt använder sig USA och vissa andra länder som använder 60 Hz elnät, av 29,997 helbilder/s (det vill säga 59,994 halvbilder/s alt fps), men av praktiska skäl skrivs detta oftast som 30 helbilder/s, det vill säga 60 halvbilder/s (fps). De olika bildfrekvenserna i världen inom SDTV gäller alltjämt även för HDTV (även om det fanns vissa försök i samband med en framtida övergång till HDTV att enas om gemensam bildfrekvens). Det finns idag inga tekniska behov för moderna tv-apparater, (oavsett "platt-tv" eller "tjock-tv"-apparater) att längre behöva använda sig av nätspänningen för att synkronisera sin bildtakt.
Generellt lämpar sig material med progressiva (helbild) bildformat (till exempel 1080p och 720p) bättre för bilder med rörelse i, medan halvbildsformatet/sammanflätade (1080i) lämpar sig bäst för stillbilder eller bilder med små kamerarörelser i. Detta beroende på de artefakter som kan uppstå vid snabba kamerarörelser i material inspelat med relativt långsam bildfrekvens (fps).
Vanliga format
Angivet i horisontellt × vertikalt × bilder per pekund.
- 720p - 1280×720×50p, 50 st helbilder/s
- 720p - 1280×720×60p, 60 st helbilder/s, USA med flera
- 1080i - 1920×1080×25i, 50 st halvbilder/s
- 1080i - 1920×1080×30i, 60 st halvbilder/s USA m. fl.
- 1080p - 1920×1080×25p, 25 st helbilder/s - eventuellt för tv-utsändning av filmer, Full-HD
- 1080p - 1920×1080×30p, 30 st helbilder/s - eventuellt för tv-utsändning av filmer, USA med flera, Full-HD
- 1080p - 1920×1080×24p, 24 st helbilder/s - film-mode, Full-HD
- 1080p - 1920×1080×50p, 50 st helbilder/s - tv-mode, Full-HD
- 1080p - 1920×1080×60p, 60 st helbilder/s - tv-mode, USA med flera, Full-HD
1920×1080×50progressiv och 1920×1080×60progressiv, kända som 1080p, är det man kallar riktig HD (True HDTV och Full HDTV), och den finns för närvarande endast tillgänglig på HD-DVD- och Blu-ray-spelare samt diverse spelkonsoler. Detta beror på att 1080p kräver betydligt högre bandbredd vid utsändning. Det finns i dag ingen lämplig sändningsteknik för 1080p på grund av detta.
Tv-kanalernas rekommendationer
SVT har tillsammans med BBC med flera inom EBU genomfört omfattande tekniska bildkvalitétsbedömningar av de olika HDTV-formaten progressiv och interlaced och har kommit fram till att för absoluta merparten av all rörlig video (vilket man får säga är själva vitsen inom tv) är progressivt format (720p och 1080p) bättre än interlaced (1080i) och rekommenderar således 720p före 1080i (vilket får stöd av de allra flesta public service). (För stillbilder och bildmaterial med mycket lite rörelse kan 1080i vara bättre än 720p, men som sagt kanske inte sådant tv-material som man som tittare enbart önskar titta på). Det betraktas som en lite kontroversiell slutsats, tv-världen är en mycket konservativ bransch och det finns fortfarande en hel del som förespråkar att det gammelmodiga interlacing-läget även skall överleva i HDTV. En hel del av den tekniska HDTV-utrustning för tv-studio som finns idag, är fortfarande mestadels för 1080i. TV 4, det andra stora tv-bolaget som börjat sända HDTV i Sverige, har valt en mera pragmatisk väg initialt och sänder i 1080i. För HD-filmmaterial som är filmade med filmkamera är av sin natur producerade i progressivt format (24 bilder per sekund), för sådant material skulle man kunna tänka sig att i HDTV-utsändning dela upp varje helbild i två halvbilder för att sända i 1080i (1920x1080x25i) utan att få alltför stora interlace-artefakter. Ur de bildkvalitétester som genomförts, visar att det dock alltid bättre med progressivt, 1080p (1920x1080x25p).
På Canal Digital-plattformen startade en HDTV-kanal kallad Canal+ HD i Sverige (hette från början C More HD) den första september 2005 men då inga HDTV-boxar fanns klara till premiären så fördröjdes den praktiska premiären till månadsskiftet oktober–november. Även Com Hem började erbjuda HDTV över kabeltv-nätet den 12:e december 2006. Den som redan har en digital-tv-box måste inskaffa en HD-box för att kunna utnyttja HD-tekniken. I dagsläget, mars 2008, finns ett utbud av hd-tv-kanaler i Sverige; SVT HD, Discovery HD, The History Channel HD, Canal+ SportHD, Canal+ FilmHD, National Geographic Channel HD, Silver HD & VOOM HD. Den 28:e maj 2007 började TV 4 sända HDTV i kanalen TV 4 HD. Den 1 februari 2008 startade även satellit distributören Viasat två stycken HD-kanaler, TV1000 HD, för film och Viasat Sport HD, för sport. I nuläget har Viasat 6 HD kanaler. TV1000-HD. Viasat sport HD. Nickelodeon/MTV HD, National Geographic HD. Viasat har även SVT HD i sitt utbud.
Källor
- ↑ ”HDTV in the Russian Federation: problems and prospects of implementation”. http://rus.625-net.ru/625/2007/01/tvch.htm. Mall:Ikon ru
- ↑ ”Researchers Craft HDTV's Successor”. http://www.pcworld.com/article/id,132289-c,hdtv/article.html.
- ↑ ”Digital TV Tech Notes, Issue #2”. http://www.tech-notes.tv/Archive/tech_notes_002.htm.
