Trippelallianskriget
Från Rilpedia
| Trippelallianskriget | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
 Slaget vid Tuyuti 1866 |
|||||||||||
|
|||||||||||
| Stridande | |||||||||||
 Paraguay |
 Uruguay Kejsardömet Brasilien Argentina |
||||||||||
| Befälhavare | |||||||||||
| Mall:Landsdata Paraguay Francisco López † Mall:Landsdata Paraguay José E. Díaz |
Peter II Hertigen av Caxias Mall:Landsdata Argentina Bartolomé Mitre Mall:Landsdata Uruguay Venancio Flores |
||||||||||
| Styrka | |||||||||||
| i början av kriget cirka 50 000 | i början av kriget cirka 26 000 | ||||||||||
| Förluster | |||||||||||
| 300 000 militärer och civila döda | 90 - 100 000 militärer och civila döda | ||||||||||
Trippelallianskriget kallas kriget 1864-1870 mellan Paraguay mot trippelalliansen Brasilien, Argentina och Uruguay. Kriget var det blodigaste i Sydamerikas historia och slutade med en total seger för alliansen. Paraguay förlorade mer än halva sin befolkning, 154 000 km2 land och stod under brasiliansk ockupation fram till 1876.
Innehåll |
Bakgrund och styrkeförhållanden
Paraguay hade 1864 Sydamerikas största stående armé på 30 000 man. En anmärkningsvärd storlek för ett land med cirka 450 000 invånare. Motståndarländerna hade dock en befolkning på 11 miljoner och kontrollerade handelsvägarna till Paraguay, som därmed inte kunde räkna med tillförsel av vapen under ett krig.
Upptakt
När Brasilien i september 1864 grep in i Uruguays politiska liv genom att militärt stödja ett uppror tolkade Paraguays president Francisco Solano López det som en rubbning av maktbalansen i Sydamerika och ett hot mot alla mindre länder. Han bestämde sig för att sätta in Paraguays militärmakt för att återställa ordningen. Han antog antagligen att Argentina skulle förhålla sig neutralt eller stödja Paraguay, men i själva verket hade Argentina redan godkänt Brasiliens aggressiva politik i Uruguay och de två länderna var definitivt inte intresserade av ett starkt Paraguay.
López krävde att Brasilien skulle sluta stödja rebellerna i Uruguay. Då inget svar inkommit inleddes krigshändelserna i november 1864 med att en brasiliansk ångare på Paraguayfloden bordades och guvernören i Mato Grosso som var ombord tillfångatogs. Därefter inleddes en offensiv in i Mato Grosso längs Paraguayfloden. Offensiven avstannade innan huvudstaden Cuiabá i mars 1865. En stryrka från Paraguay trängde också in i Mato Grosso do Sul.
Argentina dras in
López' nästa drag var att undsätta Uruguays regering. För att nå dit behövde armén få tillstånd av Argentina att marschera igenom Corrientes. När Argentinas president Bartolomé Mitre svarade nej på begäran förklarade Paraguay krig den 18 mars 1865 och intog Corrientes dagen därefter. Provinserna Corrientes och Entre Rios deklarerades som anslutna till Paraguay. Lopez hade hoppats på stöd från provinsernas guvernör, Urquiza, som var motståndare till president Mitre, men därav blev intet.
Under tiden hade upprorsmännen i Uruguay under Venancio Florés segrat och slöt ett fördrag med Argentina mot Paraguay. 1 maj anslöt sig Brasilien till fördraget. Detta innehöll bland annat en överenskommelse att inte sluta fred förrän den paraguyanska regeringen var störtad och inte hade militär förmåga. Storbritannien stödde trippelalliansen finansiellt emedan Paraguay inte var öppet för frihandel.
Den mäktiga brasilianska flottan under amiral Barroso seglade upp för Paranáfloden för att skydda allierade trupptarnsporter. Solano López bestämde sig för att anfalla och 11 juni 1865 stod slaget vid Riachuelo. Paraguays flotta ledd av amiral Meza hade avsett att anfalla i gryningen för att maximera överraskningseffekten, men på grund av maskinfel kom de fram i dagsljus. De hade dock inledande framgångar men den större eldkraften från de brailianska fartygen tog ut sin rätt. Paraguay förlorade 3 av 8 ångfartyg och Brasilien 1 av 9. Därmed kontrollerade alliansen de viktiga flodvägarna och Paraguay kunde inte fortsätta offensiven i Argentina. Solano Lopez beordrade reträtt och Paraguays armé drevs ut ur Argentina.
Samtidigt fortsatte en Paraguaystyrka på cirka 10000 man avancemangent i Rio Grande do Sul. São Borja intogs 12 juni 1865, Uruguaiana 5 augusti. 3200 man fortsatte mot Uruguay och besegrades 17 augusti vid Jataí av en mågdubbelt allierad styrka under ledning av Florés. Under de följande månaderna drevs Paraguay ut från Rio Grande do Sul utan större slag. Vid slutet av 1865 var alliansen på offensiven med armé på 50 000 man.
Paraguay invaderas och ockuperas
Den paraguayanska armén tog upp starka defensiva positioner i området där Paraná- och Paraguayfloden flyter ihop. Två års sega strider krävdes för att knäcka Paraguay. Efter inledande strider 1866 drabbade huvudstyrkorna samman i slaget vid Tuyutí 24 maj. Ungefär 23 000 paraguayaner anföll de allierades styrka på ungefär 34 000. Det var det största slaget i Sydamerika sedan Inkariket föll. Det blodiga slaget slutade med en allierad seger och tusentals döda.
De allierade fortsatte att anfalla och intog batterierna vid Curuzu men vid Curupaity segrade Paraguays armé. De allierade förlorade 5000 soldater på en dag. Förlusten ledde till ommöbleringar i krigsledningen. Bland annat kom den brasilianske generalen Luís Alves de Lima e Silva (senare hertig av Caixas) att få befälet för Brasiliens trupper. Mitre anföll dock på samma sätt igen utan att lyckas. I januari 1868 fick de Lima e Silva befälet och genom en lång kringgående rörelse kunde han attackera Solano Lopez' trupper i ryggen. Efter en serie strider kunde de allierade inta Asunción den 1 januari 1869. De erbjöd Solano Lopez att kapitulera men denne flydde upp i bergen för att fortätta kampen. Ett års strider följde under vilka Paraguay föröddes. Slutligen stupade Solano López i strid vid Cerro Cora och därmed var striderna över.
Krigets följder
För Paraguay var kriget en katastrof. Omkring halva befolkningen dog. Folkräkningen 1871 gav 221 000 invånare varav endast 28 000 män. Det innebar att det nästan bara fanns småpojkar och gamla gubbar kvar. Landet var förött. Även Brasilien gick försvagat ur kriget. Landet hade tvingats låna stora summor pengar som försämrat ekonomin.
Porträttgalleri
 Kejsar Pedro II |
 hertigen av Caixas |
Referenser
- The Library of Congress (USA), Country studies:Paraguay (engelska)
- The World Encyclopedia (engelska)
- Engelska Wikipedia (engelska) (Främst uppgifter om fälttågen)
