Tommy James & the Shondells
Från Rilpedia
Tommy James & the Shondells är ett amerikanskt pop- och rockband bildat år 1964. Gruppen spelade enkel rock & roll i en tid då rockmusiken var i stor förändring och många artister satsade på utveckling av musiken. Bandet togs därför på sin tid som ett enkelt bubblegum-pop band, och det skulle dröja fram till 1980-talet innan deras musik blev respekterad då flera stora artister gjorde covers på deras låtar.
Tommy James själv var redan med i en löst sammansatt grupp bildad i början på 1960-talet, de kallade sig då bara The Shondells. Gruppen bestod av hans skolkompisar Larry Coverdale (gitarr), Craig Villeneuve (piano), Larry Wright (elbas), och Jim Payne (trummor).
År 1963 fick gruppen kontakt med ett större skivbolag och släppte år 1964 singelskivan "Hanky Panky", en cover från tjejgruppen The Raindrops. Låten blev en stor hit, ett tag. Tiden fram till år 1966 var gruppen så gott som oaktiv, och medlemmar lämnade den. Tommy James hade blivit tvungen att rekrytera ett nytt Shondelles då låten "Hanky panky" åter oväntat hade blivit populär. Detta berodde på att en DJ i Pittsburgh hittat en kopia av singelskivan i en papperskorg och sedan börjat spela den på olika tillställningar, låten blev ofta efterfrågad.
De nya Shondells blev gruppen the Raconteurs, som bestod av Joe Kessler (gitarr), Ron Rosman (keyboard), George Magura (saxofon), Mike Vale (elbas), och Vinnie Pietropaoli (trummor). Pietropaoli, Magura och Kessler blev dock inte långvariga i gruppen och snabbt tog Eddie Gray över på gitarr, och Peter Lucia blev ny trummis. Ingen ersatte Magura på saxofon.
De nästföljande åren hade gruppen mindre hits som "I Think We're Alone Now" och "Mirage". År 1967 kom gruppens kändaste hit, den vilda "Mony Mony". Att låten hette som den gjorde berodde på att Tommy James då han skrev låten såg en skylt där det stod: Municipality Of New York (MONY) som fanns utanför fönstret till hans arbetsplats. Den betydligt lugnare "Crimson and Clover" följde och blev även den en hit.
År 1969 kom låtarna "Crystal Blue Persuasion" och "Sweet Cherry Wine". Gruppen släppte efter det ett album som knappast liknade tidigare material, Cellophane Symphony. Musiken var väldigt lik den som Pink Floyd spelade.
Tommy James & the Shondells bröt upp året därpå, helt enkelt för att man tyckte det var dags att ta en paus efter fyra års hårt arbete. Tommy James själv hade också så smått börjat med andra små solo-projekt.
