Från Rilpedia

Bulverket är resterna av vad som tycks ha varit en stor träfästning på botten av sjön Tingstäde träsk på Gotland.

Enligt de senaste undersökningarna byggdes fästningen under 1130-talet, men den tycks inte ha använts särskilt länge. Namnet Bulverket kommer från "bul" som betyder stock och "verk" som syftar på något byggt. Syftet med bygget är okänt, men det kan ha varit ”ett uttryck för motstånd mot kungliga och biskopliga anspråk” ^[1]. Eftersom Tingstäde träsk har en naturlig sedimentation har resterna av Bulverket konserverats och de fynd man undersökt har varit i mycket bra skick.

Innehåll 1 Konstruktion 2 Upptäckt 3 Undersökningar 3.1 1921-1936 3.2 1989-1994 4 Källor 5 Externa länkar

Konstruktion

Bulverket mätte 170x170 m² med hus placerade i en kvadrat runt en öppen vattenyta i mitten, och var omgivet av pålar i försvarssyfte. Huvudkonstruktionen bestod av stockkistor uppbyggda i okteknik. Där fanns både bostadshus och förvaringshus, vilka uppfördes i olika tekniker: skiftesverk , knuttimring och stavteknik. I allt gick det år ca 25000 stockar, mest av tall, vilket motsvarar ca 50 hektar skog. Antalet dagsverken för att bygga Bulverket uppskattas till ca 38000, och undersökningar tyder på att uppförandet gick snabbt, kanske ett år, vilket skulle betyda att ca 100 man var sysselsatta under denna tid. Med tanke på organisationen runt arbetet, och att gårdarna inte helt kunde tömmas på arbetskraft för byggandet av Bulverket, måste stora delar av norra Gotland varit involverade i projektet.

Upptäckt

Det är troligt att lokalbefolkningen hela tiden känt till Bulverket, men det finns ingen muntlig tradition angående dess uppbyggnad, syfte och öde. Första gången Bulverket nämns i skrift tycks vara av Oscar Montelius 1868. Han uppger då att naturforskaren och läraren Dr. Lindström upptäckt pålar i Tingstäde träsk år 1866.

Undersökningar

1921-1936

Arvid Zetterling, då kapten vid Gotlands artilleriregemente (A7), upptäckte Bulverket 1907 under en fisketur på Tingstäde träsk och blev fascinerad av trästockarna han såg på sjöbottnen. Zetterling gjorde en liten undersökning av Bulverket 1915, men det var först efter pensioneringen 1918, då han utnämndes till major i reserven, som han kunde avsätta mer tid åt sin hobby. Undersökningarna började på allvar 1921, trots att han då var bosatt i Hässleholm. Zetterling gick i full pension 1932, och kunde då ägna annu mer tid åt Bulverket. Under åren 1932-1935 arrenderade han en bostad i Furubjärs gård i Tingstäde, där han också grundade ett museum tillägnat Bulverket. Museet stängdes dock efter hans död.

Zetterling var en amatörarkeolog som arbetade med mycket begränsade resurser. Han utförde muddringar med hemmagjorda verktyg, ritade av stora delar av Bulverket med hjälp av papper och penna sittandes på något som kan liknas vid en stol för tennisdomare, och kunde med hjälp av kontakter få flygfoton tagna över sjön. Zetterling var troligtvis först i Sverige att använda flygfotografi i arkeologiskt syfte. Under muddringarna hittade Zetterling mestadels olika typer av timmer, bland annat rester från två olika typer av båtar, men även en del bronsföremål, flöten, hasselnötter och ben från nöt, får, svin och fågel. Han fann också rester av brandskadat virke, av vilket han drog slutsatsen att Bulverket till stor del förstörts av eld. Han sammanställde också en ”Plan över Bulverket” i skala 1:50. Zetterling gick bort 1938.

Zetterlings undersökningar finns redovisade i Referens ^{[2] [3][4]}.

1989-1994

De senaste undersökningarna utfördes 1989-1994 av Johan Rönnby et al.^[1]. Bland annat användes side-scan sonar för att kartlägga sjöbottnen. Stratigrafiska undersökningar gjordes på ett stort område (27 x 2,5 m²) och 20 borrkärnor togs på olika ställen. Inget kulturlager hittades, vilket tyder på att Bulverket inte användes som boplats under någon längre tid. Inga spår av brand hittades heller, vilket indikerar att en eventuell brand endast varit lokal och inte kan ha förstört Bulverket helt. Istället dras slutsatsen att Bulverket blev instabilt och helt enkelt föll ihop. Dendrokronologiska undersökningar har visat att på att Bulverket mestadels uppfördes på 1130-talet^[5], och dess livslängd uppskattas till ca 50 år.

Källor

1. ↑ ^{1,0 1,1} Rönnby, Johan, Bålverket. Om samhällsförändring och motstånd med utgångspunkt från det tidigmedeltida Bulverket i Tingstäde träsk pä Gotland. Studier från UV Stockholm. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska Undersökningar, Skrifter nr 10. Stockholm 1995. ISBN 91-7192-974-6, ISSN 1102-187X.
2. ↑ Zetterling, Arvid, Bulverket : en svensk pålbyggnad i Tingstäde träsk på Gotland. Fornvännen. - Årg. 22(1927), 161-178. Fulltext: fornvannen.se PDF-fil - 2 Mb
3. ↑ Zetterling, Arvid, Bulverket i Tingstäde träsk : 1927 års undersökning. Fornvännen. - Årg. 23(1928), s. 27-37. Fulltext: fornvannen.se PDF-fil - 1 Mb
4. ↑ Zetterling, Arvid, Bulverket : en förhistorisk sjöfästning i Tingstäde träsk på Gotland. Svenska fornminnesplatser 10, 1929.
5. ↑ Alf Bråthen: Dated wood from Gotland and the diocese of Skara, 1995 ISBN 87-87270-75-7 ss. 56, 120 angav som dateringar för yttersta årsring, i de prov som hade bevarad vankant, 1121, 1124 och 1129. Det har dock senare konstaterats att den referens som användes för det aktuella tidsavsnittets årtal var feldaterad och skall korrigeras med 9 år (se: T. Bartholin: Dendrokronologiens tilforlidelighed i: Fornvännen 1998 s.141f. och A. Bråthen: Kommentar till Thomas Bartholins artikel om dendrokronologins tillförlitlighet i: Fornvännen 1998 s.258 f.). Det betyder att de i Bråthens och Rönnbys böcker angivna årtalen måste förskjutas 9 år framåt i tiden för att bli korrekta. Träden blev således fällda (och använda) under 1130-talet.

Externa länkar

• FMIS Tingstäde 30:1

Koordinater: 57°43′40″N 18°37′43″O / 57.72778, 18.62861