Tidningsrubrik
Från Rilpedia
En tidningrubrik är en rubrik i en tidningsartikel.
Innehåll |
Tidningsrubriker skiljer sig från andra rubriker eller överskrifter genom att de inte bara ska sammanfatta innehållet i en artikel utan också locka till läsning. Därmed vill rubriksättaren skruva eller vinkla rubriken så hårt som möjligt, utan att för den sakens skull göra avkall på sanningen. Rubriksättning utsätts ofta för kritik i modern journalistik.
I tidningsvärlden är det i regel en redigerare som slutligen avgör vilken rubrik en artikel ska ha, snarare än den reporter som skrivit texten. Detta är en specialisering som skett under 1990-talet.
Rubriksättning i webbpublikationer följer i stort sett samma principer som i tidningar.
Rubriksorter
Vanliga rubriker sätts i olika grad för att skilja ut viktiga artiklar från mindre viktiga. Rubrikens storlek anges ofta (i tidningar där texten skrivs horisontellt, till exempel de västerländska), i antal spalter som rubriken täcker.
Dårrad
En dårrad är en kort rubrik över huvudrubriken. I regel består dårraden av endast ett ord.
Dårrader används ofta för att ange vilken ort en nyhet utspelar sig på, eller varifrån nyheten rapporterats (ortsbestämning), så som i det här exemplet från Sydsvenskan.
Dårrad används ibland också för att kategorisera nyheten efter exempelvis olika idrotter på en sportsida.
Nedryckare
Nedryckare är tidnings- och webbvärldens namn på en underrubrik. Nedryckare används ibland för att förtydliga huvudrubriken eller ange vinkeln, som i det här exemplet från SVT:s Sydnytt, och ibland som en extra rubrik.
I nedryckaren ges ofta plats för ett citat ur texten, som hjälper till att ange hur artikeln är vinklad. Ibland används nedryckare som en direkt fortsättning på rubriken. I det här exemplet fortsätter rubriken med ett citat i nedryckaren.
Ingångsrubrik
En ingångsrubrik är en kort rubrik som står före det första ordet i ingressen eller brödtexten, som i det här exemplet från Svenska Dagbladet. I regel består ingångsrubriken av endast ett ord.
Ingångsrubriker är ett av ytterst få ställen där kapitäler är vanliga i tidningstypografi.
Mellanrubrik
En mellanrubrik används för att dela in en text i olika avsnitt. En eggande mellanrubrik kan vara ett sätt att locka läsaren att fortsätta genom artikeln. Mellanrubriker tjänar också till att strukturera texten och göra det lätt att hitta i den, samt till att rent grafiskt lätta upp tidningssidan.
Typsnitt
Rubriker och bilder ägnas i modern publicistik stor uppmärksamhet, eftersom de i stor utsträckning påverkar hur läsaren uppfattar en tidning eller webbpublikation. Många tidningar, exempelvis Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har därför utvecklat egna typsnitt för rubrikerna.
Exempel på typsnitt
- DN: DN Bodoni, DN Grotesk
- Dagens Samhälle: Benton, Poynter
- Göteborgs-Posten: Myriad, Utopia
- Hallandsposten: Taz, Berkeley
- Hennes: Myriad, News
- Metro (tidning): Corpid, Metro Corpid
- Motor: Congress, Clarendon
- New York Times: Cheltenham
- Populär Historia: Interstate
- Skånska Dagbladet: Vesta
- Sköna hem: Neutra Display Skh, Didot Skh
- Sydsvenskan: Benton Gothic Condensed, Centennial
- SvD: Poynter SvD OS, Forsberg (i logotypen)
- Vagabond: Gotham (black)
- Östersunds-Posten: Taz[1][2]
