Från Rilpedia

The Wall
Studioalbum med Pink Floyd
Släppt	30 november 1979 (UK) 8 december 1979 (US)
Inspelad	April-november 1979
Genre	Progrock
Längd	81:29
Skivbolag	Harvest Records (UK) Columbia Records (US)
Producent	Bob Ezrin, David Gilmour och Roger Waters
Pink Floyd-kronologi
Animals (1977) The Wall (1979) The Final Cut (1983)

The Wall är ett konceptalbum och rockopera av Pink Floyd. Det släpptes den 30 november 1979. Albumets övergripande teman är mental isolering från omvärlden och dess orsaker och konsekvenser, och kretsar kring karaktären "Pink" som förlorar sin far i ett krig, blir dåligt behandlad i skolan, har en överbeskyddande mor och en fru som lämnar honom - allt detta bidrar till Pinks självisolering i form av en mental mur. The Wall är ett av bandets mest kända album och brukar av många räknas som ett av deras bästa album tillsammans med Dark Side of the Moon och Wish You Were Here. Albumet kan ses som en del i en trestegsraket med album, konsert och film.

Innehåll 1 Albumet 2 Filmen 3 Konserter 4 Låtlista 4.1 Sida #1 4.2 Sida #2

Albumet

Roger Waters fick originalidén som skulle leda till albumet efter att han under en konsert i Montreal under turnén som följde albumet Animals spottade en konsertbesökare i ansiktet. Waters blev upprörd över sitt eget beteende och märkte att bandet och konsertbesökarna blivit isolerade från varandra under årens gång då Pink Floyd växt i popularitet och börjat spela sina konserter i allt större lokaler där stökigheten bland besökerna varit hög.

Waters, som i princip helt tagit kontroll över gruppen under det föregående albumet Animals, skrev alla låtar själv förutom "Young Lust", "Comfortably Numb" och "Run Like Hell" som han skrev tillsammans med David Gilmour och "The Trial" som han skrev med Bob Ezrin. På flera av låtarna ackompanjeras bandet av en symfoniorkester under ledning av Michael Kamen.

Albumet handlar om rockstjärnan Pink och berättar en lös historia om hans uppväxt och hans väg till depression och liv som isolerad. Pink förlorar sin far under andra världskriget och han växer upp med sin överbeskyddande mor. I skolan är lärarna tyranniska och för att skydda sig själv mot omvärlden börjar Pink bygga upp en imaginär mur omkring sig. Som vuxen blir Pink rockstjärna och gifter sig med en kvinna. Dock börjar förhållandet falla sönder med åren, och Pinks liv börjar präglas av droger, groupies och våldsutbrott medans hans fru är otrogen med en annan man. Till slut förlorar Pink och hans fru kontakten helt, och Pink bestämmer sig då för att färdigställa sin mentala mur för gott och bryta all kontakt med omvärlden genom att låsa in sig på sitt hotellrum. Pink ångrar sig dock snabbt, men inser att han är fast bakom sin mur, och börjar brytas ned mentalt. Under tiden som han är instängd och isolerad börjar han förlora kontrollen över sig själv, och en dag när han ska iväg på en spelning kollapsar han. En doktor ger honom droger som ska få honom orka att genomföra sin konsert, men substanserna får honom också att börja hallucinera om en fascistisk rörelse kallad för "The Worms" (sv. Maskarna) som han är ledare för och under konserten genomför han ett hattal mot de fans han anser vara av mindre värde. Pink låter "The Worms" ta mer kontroll över hans liv. Till slut gör hans inre röst dock uppror mot honom, och Pink sätter sig på en inre rättegång mot sig själv. Han dömer sig själv till att riva muren och återuppta kontakt med alla han lämnade. Vid albumets slut hör man en röst säga "Isn't this..."; albumets första sång inleds med en röst som säger "... where we came in?". Detta indikerar att konceptet har en cyklisk natur.

Filmen

Huvudartikel: Pink Floyd The Wall

Albumet resulterade även i en film, Pink Floyd The Wall, som kom 1982. Filmen regisserades av Alan Parker och huvudrollen rockstjärnan Pink innehas av Bob Geldof.

Konserter

The Wall framfördes som konsert endast ett trettiotal gånger i städerna Los Angeles, New York City, London och Dortmund under 1980 och 1981. Originalkonserten kunde inte framföras fler gånger på grund utav de höga kostnaderna.

Under konsertens första halva byggdes en tio meter hög mur mellan bandet och publiken, och under andra halvan spelade bandet för det mesta bakom muren. Konsertens första nummer ("In The Flesh?") framfördes inte av Pink Floyd själva, utan av musiker utklädda till gruppen med gummimaskar gjutna från de riktiga bandmeddlemarnas ansikten. Musikerna hjälpte sedan till att framföra vissa nummer under resten av konserten. Konserten innehöll också andra specialeffekter som svävande gummidockor föreställandes olika karaktärer i låtarna.

Den mest påkostade konserten, och den största i antal åskådare, samt en av de mest omtalalade konserter i musikens historia var den i Berlin 21 juli 1990, året efter Berlinmurens fall. Se The Wall: Live in Berlin.

Låtlista

Alla låtar skrivna av Roger Waters där inget annat anges.

Sida #1

1. "In The Flesh?" - 3:16
2. "The Thin Ice" - 2:27
3. "Another Brick in the Wall (Part I)" - 3:21
4. "The Happiest Days Of Our Lives" - 1:46
5. "Another Brick in the Wall (Part II)" - 3:59
6. "Mother" - 5:32
7. "Goodbye Blue Sky" - 2:45
8. "Empty Spaces" - 2:10
9. "Young Lust" (Roger Waters/David Gilmour) - 3:25
10. "One Of My Turns" - 3:41
11. "Don't Leave Me Now" - 4:08
12. "Another Brick in the Wall (Part III)" - 1:48
13. "Goodbye Cruel World" - 0:48

Sida #2

1. "Hey You" - 4:40
2. "Is There Anybody Out There?" - 2:44
3. "Nobody Home" - 3:26
4. "Vera" - 1:35
5. "Bring the Boys Back Home" - 1:21
6. "Comfortably Numb" (David Gilmour/Roger Waters) - 6:23
7. "The Show Must Go On" - 1:36
8. "In The Flesh" - 4:13
9. "Run Like Hell" (David Gilmour/Roger Waters) - 4:20
10. "Waiting For The Worms" - 4:04
11. "Stop" - 0:39
12. "The Trial" (Roger Waters/Bob Ezrin) - 5:13
13. "Outside The Wall" - 1:41