Från Rilpedia

Gemeinde Teufen
Valspråk:
Officiellt språk	Tyska
Kanton	Appenzell Ausserrhoden
'
Yta	15,25 km²
Högsta punkt	(837 m.ö.h.)
Lägsta punkt	( m.ö.h.)
Folkmängd (2007)	5 696 inv.
Befolkningstäthet	369 inv/km²
Webbadress	http://www.teufen.ch

Teufen, kommun i Appenzell Ausserrhoden, Schweiz.

Teufen ligger på en liten höjd strax söder om staden Sankt Gallen.

Innehåll 1 Historia 2 Befolkning 3 Sevärdheter 4 Fritid 5 Föreningar 6 Källor 7 Webblänkar

Historia

Namnet Teufen uppträder för första gången i en urkund från 1272 som Tiuffen. Omkring år 1300 bestod Teufen av 5 bondgårdar.

1377 slöt sig lantbefolkningen i Appenzell, Urnäsch, Teufen och Gais samman, sedan de fått tillåtelse till detta av abboten för Schwabiska stadsförbundet. Alla dessa fyra orter fick en björn på sin vapensköld, och denna vapensköld används fortfarande av Teufens kommun.

Mycket tidigt fick reformationen fotfäste i Appenzell. Genom ett klokt beslut av de styrande i kantonen år 1925 blev det tillåtet för varje församling att själv bestämma om man ville forsätta att höra till den katolska kyrkan, eller om de skulle ansluta sig till den nya tron. Mot slutet av århundradet skärptes de religiösa motsättningarna, och detta ledde till att kantonen delades år 1597 i de två halvkantonerna Appenzell Innerrhoden (huvudsakligen katolskt) och Appenzell Ausserrhoden (till största delen protestantiskt).

Under den Helvetiska republiken var Teufen huvudort för distriktet med samma namn i kantonen Säntis. 1841 erbjöd kommunen kantonen att den skulle få ha det nya pampiga skolhuset i stadens centrum som rådhus, om Teufen fick bli huvudstad i kantonen. Kantonstyrelsen tackade emellertid nej till erbjudandet, och köpte istället ett palats i Trogen för detta ändamål.

Tack vare linneväveriet och senare bomullsväveriet fick näringslivet i Teufen ett kraftigt uppsving. Under bomullsväveriets blomstringstid lät Teufen byggmästaren Hans Ulrich Grubenmann, som bodde i staden, uppföra en ny, större kyrka år 1779. På 1850-talet framställdes den första handstickmaskinen. Åren 1880–1890 kallades ”stickeriets gyllene år”. På 1890-talet drabbades textilindustrin av en svår kris, som den under en kort period hämtade sig från, för att efter första världskrigets slut slutligen gå mot sitt totala sammanbrott.

Befolkning

Befolkningen i Teufen, som är den näst största staden i Appenzell Ausserhoden, har under de senaste åren ökat kontinuerligt.

Befolkningsutveckling
År	Invånare
1980	5027
2000	5535
2002	5676
2004	5707
2007	5696

Sevärdheter

Väster om Teufen i förorten Niederteufen finns det år 1379 grundade klostret Wonnenstein.

Fritid

Teufen har ett flertal fritidsanläggningar, till exempel en idrottsanläggning med fotbollsplan och en 400 m lång löparbana, liksom ett friluftsbad med flera bassänger som värms upp med solfångare.

Föreningar

I Teufens kommun finns det ett fleral olika föreningar. Den största föreningen i staden är TTV, som är en gymnastikförening. Det finns också en fotbollsklubb, en joddlarklubb och en manskör.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.

Webblänkar

• Offiell hemsida för Teufens kommun
• Officiell kommuntidning (tyska)
• Bilder från Teufen (engelska)