Telekompaketet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Telekompaketet (Telecoms Reform Package) är ett förslag till ändringar av ett antal EU-direktiv med mål att förändra EU:s regler för telekommunikation från 2002.[1]. Förslaget presenterades för Europaparlamentet i Strasbourg den 13 november 2007 av kommissionären Viviane Reding.[2].

Kommissionen har föreslagit en uppdatering av regelverket för elektroniska kommunikationer från 2001 som innebär att man presenterat två direktivförslag. Det ena direktivet - ”bättre reglering” - innehåller ändringar i ram-, tillträdes och auktorisationsdirektiven och det andra - ”medborgarnas rättigheter” - innehåller ändringar i direktiven om dataskydd och samhällsomfattande tjänster. Ändringarna syftar till att modernisera och förenkla direktiven, men de grundläggande förutsättningarna om att öka konkurrensen och harmoniseringen på marknaden ligger fast från nuvarande reglering.

Under Europaparlamentets första behandling av kommissionens förslag, den 24 september 2008, föreslog ledamöter i EU-palamentet en rad tillägg. Vissa av tilläggen syftade till att reglera innehållet i den elektroniska kommunikationen. Andra tillägg föreslogs som svar på detta, dvs. för att upprätthålla användarnas rättigheter och juridisk auktoritet som den högsta instansen för att besluta om sanktioner av användare.[3]. De förslag som syftade till att i ökad utsträckning reglera innehållsfrågor föll dock bort under förhandlingarna mellan EU:s medlemssater i rådsarbetsgruppen för it- och telekomfrågor (en undergrupp till ministerrådet för transport och telekommunikation). Trots detta röstade industiutskottet i Europaparlamentet den 21 april med bred majoritet igenom ett tillägg, tidigare "tillägg 138" till direktivet om bättre reglering sedermera "tillägg 46". Detta tillägg stadgade att det krävs ett förhandbeslut från domstol för att kunna stänga av användare från Internet. I övrigt röstade man igenom de kompromisstexter som man i förhandlingar kommit överens om med medlemssaterna i ministerrådet, dvs. nya bestämmelserna om regler för konkurrens och konsumentsskydd för sektorn elektronisk kommunikation. [4]. Efter intensivt förhandlande mellan företrädare för Europaparlamentet och ministerrådet lyckades man att enas som en kompromisstext. Vid Europaparlamentets omröstning i plenum den 5 maj avvek dock majoriteten från kompromissen och röstade ånyo igenom paketet som industriutskottet, dvs. inkusive tillägg 46. [5]. Tillägg 46 är den enda utestående frågan för att ministerrådet och Europaparlamentet ska komma överens. Ministerrådet har tre månader på sig från det att parlamentets förslag är formaliserat, dvs. det har granskats från konstitutionell utgångspunkt och översätts till alla de officiella språken i EU, att acceptra parlamentets förslag. Om ministerrådet inte fastställer förslaget vidtar den tredje behandlingen vilket innebär ett förlikningsförfarande under det svenska ordförandeskapet. Sannolikheten för en förlikning är stor då det inte finns något majoritetsstöd för tillägg 46 bland EU:s regeringar som företräder staterna i ministerrådet.

Innehåll

Lobbyister

Telekompaketet väckte stor uppmärksamhet från många USA-baserade företag[6][7], bland annat AT&T och Verizon, men även vissa lobbyistgrupper[8].

Kritik

Paketet har beskrivits som ett sätt att förena Europas telekommunikationsmarknad för alla 27 medlemsländer i EU, men även blivit starkt kritiserat och anklagat för att vilja förvandla internets öppna struktur till något som mer liknar kabel-tv.[9] Kritikerna hävdar att telekompaketet skulle göra det möjligt för internetleverantörer att avgöra vilka webbsidor användarna är tillåtna att besöka, vilket potentiellt begränsar åtkomsten av hemsidor som är kritiska mot internetleverantören eller regeringen. Internetleverantören skulle då sälja "paket", liknande kabel-tv, med åtkomst till ett begränsat nummer utvalda sidor. Kritiker menar att detta kraftigt skulle begränsa yttrandefriheten på internet och även förändra rollen för internetleverantörer. Dessa kan bli skyldiga att filtrera sidor samt stänga av användare från nätet helt och hållet om det föreligger misstanke om brott. För att kunna uppfylla dessa krav måste internetleverantörerna då övervaka vad användarna faktiskt gör på nätet, vilka sajter de besöker och vilka filer de skickar och tar emot. De kontrakt som leverantörerna sluter med användarna skulle i så fall innehålla klausuler där abonnenterna accepterar helt nya villkor för rätten att vistas på nätet. Förespråkare har åberopat argument som kampen mot fildelning och kriget mot terrorismen som argument för telekompaketet. [10][11] Främst har dock förespråkarna för paketet framfört att det inte finns några förslag i det som begränsar användarnas möjligheter att använda nätet och inte heller ett ökat inslag av övervakning. I det kompromissförslag som nu är aktuellt finns dock skrivningar om "nätneutralitet" (artikel 8 i ramdirektivet) som gör att EU:s medborgare får en större grad av ett öppet Internet, om det nya telekompaketet antas, än vad de är garanterade idag.[1] Förespråkarna huvudargument är dock att frågor om öppenhet på nätet är nationella och att telekompaketet handlar om ökad konkurrens och konsumentsäkerhet och att debatten om öppenhet och avstängning från Internet inte har med telekompaketet att göra eftersom de frågorna inte regleras där nu, och inte heller föreslås göra det i den översyn av telekompaketet som nu är aktuell.[2] De som har motsatt sig tillägg 46 (bl.a. den svenska regeringen) har gjort det utifrån tre perspektiv. 1) Det anses ligga utanför parlamentets kompetens att reglera förhållanden i enskilda medlemsstater och då tillägget tycks speciallinriktad mot en fransk lag, Hadiop, kan det inte acepteras; 2) skrivninger riskerar att strida mot avtalsrätten, specifikt avtal mellan Internetoperatörer och dess kunder, då de förra riskerar att behöva ha domstolsutslag i förväg för att kunna bryta uppkopplingen för kunder som inte betalat sin faktura eller för att stänga av kapade datorer som spickar skräppost (spam); 3) telekompaketet reglerar infrastrukturförhållanden och inte innehållsfrågor.

Externa länkar

Referenser

  1. ↑ Directive 2002/19/EC (Access Directive) Directive 2002/20/EC (Authorisation Directive) Directive 2002/21/EC (Framework Directive) Directive 2002/22/EC (Universal Service Directive) Directive 2002/58/EC (Directive on privacy and electronic communications)
  2. ↑ Commission proposes a single European Telecoms Market for 500 million consumers, Commission press release, IP/07/1677
  3. ↑ Electronic communications networks and services, protection of privacy and consumer protection, P6_TA-PROV(2008)0452 P6_TA-PROV(2008)0449 Electronic communications networks and services, P6_TA-PROV(2008)0449
  4. ↑ Hans Rosén, EU-nej till att stänga av fildelare, Dagens Nyheter, Publicerat 2009-04-21
  5. ↑ Telecoms package: strengthening users' rights and internet security European Parliament press release, REF: 20090330IPR52900
  6. ↑ U.S. lobbyists angle for influence in Europe's Net neutrality debate, The New York Times, retrieved 20090406
  7. ↑ VON Coalition Europe, The Voice on the Net (VON) Coalition Europe was launched in December 2007, press release retrieved 20090406 from external website
  8. ↑ Group Prods FCC to Defend Skype on iPhone, The Wall Street Journal, retrieved 20090406
  9. ↑ Hård slutstrid om internets framtid, Dagens Nyheter, Publicerat 2009-04-15]
  10. ↑ Hans Rosén, Internetanvändarens guide till EU:s telekompaket, Dagens Nyheter, publicerat 2009-03-31
  11. ↑ Blackout Europe
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Telekompaketet"
Personliga verktyg
På andra språk