Teckenspråkstolk
Från Rilpedia
En teckenspråkstolk är en person som har som yrke att tolka mellan talat språk och dövas teckenspråk. Teckenspråkstolkning kan användas vid alla tillfällen då en teckenspråkig döv eller hörselskadad person och en hörande person behöver hjälp för att kunna kommunicera med varandra, både vid dialoger (som läkarbesök), monologer (som föreläsningar), eller situationer där flera personer är inblandade (till exempel ett arbetsplatsmöte). Tolken tolkar oftast simultant och behöver behärska både teckenspråket och det talade språket fullt ut, ha fullgod hörsel och syn samt teckenspråkstolkutbildning.
Innehåll |
Utbildning
En teckenspråkstolk utbildas i Sverige genom att läsa en fyraårig eftergymnasial utbildning, godkänd av Tolk- och översättarinstitutet, på vissa folkhögskolor. Utbildningen kan vara kortare om man har förkunskaper i teckenspråk. För att bli anställd som teckenspråkstolk måste man dock ha godkänd utbildning.
På följande folkhögskolor kan man läsa för att bli teckenspråkstolk/dövblindtolk:
- Fellingsbro folkhögskola
- Härnösands folkhögskola
- Nordiska folkhögskolan
- Strömbäcks folkhögskola
- Södertörns folkhögskola
- Västanviks folkhögskola
- Önnestads folkhögskola
Dövblindtolkning
Idag ger teckenspråkstolkutbildningen i Sverige även kompetens inom dövblindtolkning. En dövblindtolk kan använda sig av olika metoder för att få en bra tolkning, beroende på brukarens önskemål.
- Vid taktil tolkning används vanligt, något anpassat teckenspråk som brukaren avläser taktilt, det vill säga med hjälp av sina händer.
- Vid avståndstolkning har brukaren synrester, då tecknar tolken vanligt visuellt teckenspråk en liten bit ifrån brukaren.
- Centraltolkning
- Handalfabetering och bokstavering
- Tydligt tal används till brukare med hörselrester, ibland används hörselslinga som hjälpmedel.
- Skrift i handen förekommer men är ingen vanlig tolkmetod i Sverige.
Etik och god tolksed
För att vara tolk finns det etiska regler som bör efterlevas. Dessa kan man hitta på Sveriges teckenspråkstolkars och Kammarkollegiets respektive webbplatser. Reglerna handlar bland annat om tystnadsplikt och liknande.
