Tabatinga
Från Rilpedia
Tabatinga är en stad och kommun i gränsområdet Tres Fronteras i delstaten Amazonas i nordvästra Brasilien, belägen uppströms från Benjamin Constant och Manaus och nedströms från Iquitos, vid gränsen till Colombia och Peru. Kommunens befolkning uppgick till 47 051 invånare år 2008 på en yta på 3 225 km².[1] Ungefär 70 procent bor i själva centralorten. Tillsammans med den närliggande colombianska staden Leticia och den peruvianska orten Santa Rosa har det sammanhängande storstadsområdet cirka 60 000 invånare, utspridda längs en del av Amazonfloden som kallas Solimões.
Namnet Tabatinga kommer antingen från tupiskan och syftar på den vita lera som återfinns på flodbottnen, eller från guarani med betydelsen "litet hus".
Tabatinga som fungerar som ändhållplats för flodbåtarna som går uppför Amazonfloden (närmast från Manaus). Avsaknaden av farbara vägar gör att staden är förbunden med andra städer i regionen endast med båt och flyg. Detta har resulterat i rörelsefrihet och samarbete över gränserna mellan de tre orterna.
Historia
Staden grundades som fortet São Francisco Xavier de Tabatinga under första hälften av 1700-talet av Fernando da Costa Ataíde Teives, som där etablerade en militärgarnison, tidigare förlagd till floden Javari (vattendrag som utgör gränsen mellan Brasilien och Peru, söder om den nuvarande staden), för att upprätta en vaktpost på gränsen mellan de portugiska och spanska ägorna.
Tabatinga var länge en del av distriktet Benjamin Constant, huvudorten i regionen. Den 10 december 1981 frigjorde sig Tabatinga från Benjamin Constant genom en ändring i delstatskonstitutionen, och fick status som självständig kommun den 1 januari 1983.
Befolkningsutveckling
| Område | Areal (km²)[1] | Invånarantal 1 augusti 2000[1] | Invånarantal 1 april 2007[1] |
|---|---|---|---|
| Kommun | 3 225,06 | 37 919 | 45 293 |
| Centralort | Ingen uppgift | 26 637 | 30 998 |
