Tårar
Från Rilpedia
 |
Artikeln eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter. |
Tårar
I människoögats ögonlock finns två sorters tårkörtlar. De små som producerar tårfilm, ett tunt genomskinligt fett som smörjer ögat varje gång man blinkar. De större tårkörtlarna, en invid näsan i varje ögonvrå, producerar de saltrika tårarna som flödar när människan gråter. Dessa tårar innehåller inte fett och de torkar ut ögat då de sköljer bort den fina tårfilmen. Ögat irriteras då och blir 'rödgråtna'. För barn och unga är detta inget problem. De blinkar till lite och så har de fått en ny skyddande hinna med fet tårfilm över ögat.
Äldre däremot måste stödja sina ögon för att producera tillräckligt med tårfilm. Utan läsglasögon på nära håll och tillräckligt med ljus spänns ansiktsmusklerna så att blinkning hindras. När ögat då torkar ut börjar det först svida och strax därpå att rinna. De stora tårkörtlarna har då slagit på ett reflektoriskt flöde för att skydda det uttorkade ögat. Nästa mänskliga reflex är då att torka tårarna varpå lite tårfett också torkas bort, och ögat svider och rinner än mer. Detta tillstånd med "rinnande ögon" är lätt att bota med hjälp av god belysning, rätt utprovade glasögon och tårfilmsersättningpreparat som finns receptfritt hos optiker och på apotek.
Vid några s.k. systemsjukdomar angrips även ögonens tårkörtlar. En sådan sjukdom är reumatisk artrit, som i en unik form kan vara utan ledengagemang och bara angripa slemhinnor i mun, näsa och ögon. Den formen har fått namnet Sjögrens syndrom, efter den svenske ögonläkaren Anders Sjögren som visade att dessa människors svåra ögonbesvär beror på att ögats tårkörtlar inte producerar några tårar alls. Utan tårfilm skadas hornhinnan, kroppens känsligaste organ, varför de som drabbats av Sjögrens syndrom måste droppa tårersättning i ögonen många gånger dagligen trots optimalt stöd av glasögon och ljus.
Litteratur
Anders Hedin. ”Tårflöde: State of the art 2002”. Sveriges ögonläkarförening. http://www.swedeye.org/SOTA/tarflode/tarflode.pdf.
Denna artikel om medicinsk vetenskap eller humanfysiologi är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
