Sveriges runinskrifter
Från Rilpedia
Sveriges runinskrifter är samlingsnamnet på den sammanställning över landets runstenar och andra runtexter som påbörjades i slutet av 1800-talet och fortfarande över 100 år senare inte avslutats. Verket består av separata delar för varje landskap, som till exempel "Ölands runinskrifter" (färdigställd 1900-1906) och "Upplands runinskrifter" (fyra band plus ett planschband, färdigställda 1940-1958).
Verket utges i regi av Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, i samarbete med Riksantikvarieämbetets Runverk.
I takt med att forskning alltmer använder sig av digitala medier har detta tryckta verks betydelse minskat, och dess referensfunktion bitvis fått vika för Samnordisk runtextdatabas, vilken också ger möjlighet att ta med nyupptäckter och uppdaterade forskningsresultat. Rundatabasens material baseras dock på Sveriges runinskrifter och mycket av materialet är hämtat där - dessutom innehåller Sveriges runinskrifter ojämförligt mycket mer information om varje individuell inskrift än vad som är fallet i runtextdatabasen.
Litteratur
- Band 1: "Ölands runinskrifter", Stockholm 1900-1906
- Band 2: "Östergötlands runinskrifter", Stockholm 1911-1918
- Band 3: "Södermanlands runinskrifter", Stockholm 1924-1936
- Band 4: "Smålands runinskrifter", Stockholm 1935-1961
- Band 5: "Västergötlands runinskrifter", Stockholm 1940
- Band 6: "Upplands runinskrifter del 1", Stockholm 1940-1943
- Band 7: "Upplands runinskrifter del 2", Stockholm 1943-1946
- Band 8: "Upplands runinskrifter del 3", Stockholm 1949-1951
- Band 9: "Upplands runinskrifter del 4", Stockholm 1953-1958
- Band 11: "Gotlands runinskrifter del 1", Stockholm 1962
- Band 12: "Gotlands runinskrifter del 2", Stockholm 1978
- Band 13: "Västmanlands runinskrifter", Stockholm 1964
- Band 14.1: "Närkes runinskrifter", Stockholm 1975
- Band 14.2: "Värmlands runinskrifter", Stockholm 1978
- Band 15.1: "Gästriklands runinskrifter", Stockholm 1981
Redaktörer för verket har varit Elias Wessén, Sven B. F. Jansson, Hugo Jungner och Elisabeth Svärdström.
