Super Cars II
Från Rilpedia
| Super Cars II | |
| Utvecklare | Magnetic Fields |
|---|---|
| Utgivare | Gremlin Graphics |
| Genre | Racing |
| Perspektiv | Ovanifrån |
| Antal spelare | 1-2 (samtidigt) |
| Format | 2 disketter Amiga, Atari |
| Arbetslag | |
| Musik | Barry Leitch, Ben Daglish |
| Grafikdesign | Andrew Morris, Jeremy C. Smith |
| Programmering | Shaun Southern |
| Spelserie | |
| Super Cars | |
| Super Cars Super Cars II Super Cars International |
|
| Distribution | |
| Europa | 1991 |
Super Cars II är ett datorspel som kom till Commodore Amiga 500 och Atari ST 1991. Spelet utvecklades av engelska Magnetic Fields och publicerades av Gremlin Graphics. Detta är det mesta kända och mest spridda i serien.
Föregångaren hette kort och gott Super Cars (Amiga/NES) och även en uppföljare släpptes 1996 av The Hit Squad kallad Super Cars International till (PC-DOS), detta var dock mer av en uppgradering av 2:an. Det finns även ett fjärde spel i serien men även detta (kallat Super Cars III) är en uppgradering av det andra spelet och bara gjort av privatpersoner. Super Cars II går även att spela på Amiga CD32 om man emulerar det.
Spelet led som så många andra spel till Amiga vi de den här tiden av extremt utbredd piratkopiering, de flesta Amiganer känner till det och har spelat det men inte många har sett det i sin originalform. Därför kan originalspelet klassas som en raritet som man kan få betala flera hundralappar för.
De flesta datorstyrda förarna har omgjorda namn från legender inom racing, t.ex. Nigel Mainsail (Nigel Mansell). Den nionde föraren (som man inte har med om man spelar två personer) hette Stag Blomwest, klart influerad av rallyföraren Stig Blomqvist.
Innehåll |
Speldesign
Spelet har tre olika svårighetsgrader (easy, medium & hard) där varje har sju olika banor. Mellan banorna kan man reparera sin bil och köpa ny utrustning men man kan även välja att ha med s.k. "communication screens" som gjorde spelet till en liten simulator där man fick svara på frågor om trafikregler eller frågas ut om ett eventuellt arv m.m mellan banorna. Lyckas man bra får man extra pengar eller poäng, misslyckas man får man böta pengar eller poäng. Poäng tjänar man givetvis också då man placerar sig bra i ett lopp. För att få köra nästa lopp måste en av de två spelande bli som sämst femma, vilket inte är helt lätt på de sista banorna på svårighetsgraden "hard".
Beväpning
Spelets stora behållning är att man även kan skjuta övriga motståndare. Följande vapen finns till handa. En annan sak som gjorde spelet så bra var att priserna skiljde sig så mycket mellan spelomgångarna. Ibland hade man inte råd att uppgradera sin bil, ibland kunde man hamstra och investera genom att köpa extremt mycket av en sort för att sen sälja dem efter nästa bana för att göra en liten vinst. Man kan köpa upp till 99 av varje vapen om man har råd.
- Front Missile (frammissil, skjuts rakt fram)
- Rear Missile (bakåtmissil, skjuts rakt bak)
- Hover Missile (svävarmissil, far iväg framåt och följer banan tills den slå in i en bil)
- Super Missile (Supermissil eller snurrmissil, snurrar runt bilen en stund)
- Mine (Mina, läggs ut bakom bilen)
Uppgradering
Det går även att köpa "fler" motorer till ett maximum av 3. Dessutom kan man köpa bättre pansar (max 3), RAM (max 3, som gör att de bilar man kör in i skadas) och nitro (max 99). För att kunna klara av de svårare banorna krävs nästan att man har en s.k. 3-3-3-bil (d.v.s. en bil som har 3 motorer, 3 pansar & 3, RAM ), helt fullutrustad. Hos den <k>icke-ännu-engelsk-språkiga</k> publiken i Sverige kallades ibland nitro för "hoppisar" och RAM för "puffisar".
Grafik
Amiga
Spelet har en vy som populärt kallas för "top-down" i bl.a. racingspel, man ser alltså bilen ovanifrån. Grafiken var inte speciellt märkvärdig men tydlig och värdig en 16-bitsdator.
Atari
Grafiken hade färre färger på Atari och spelet var alls lika snyggt som till Amiga.
Ljud
Amiga
Amiga-spelet hade bara två melodier, en till introt och en till laddningsskärmen mellan banorna. Musiken komponerades av Barry Leitch men den ena av de två låtarna ska ha gjorts av en annan kompositör enligt radioprogrammet Syntax Error som hade en intervju med Barry en gång i tiden. Under själva spelandet hörs bara ljudeffekter. Shaun Southern som kodade spelet är även han känd för att ha gjort musik till bl.a. Lotus-spelen.
Atari
Till Atari finns det fler låtar men eftersom ljudchippet är sämre låter det inte lika bra. Ben Daglish konvertade låtarna till Atari. Ljudfilerna är i .bd-format, ett format som står för skaparens initialer.
Kontroll
Eftersom joystickarna bara hade en knapp till de datorer som spelet släpptes till fick man välja på två olika system för att köra.
- Använda knappen för att gasa med (och då vara utan broms).
- Använda knappen för att bromsa med (då gasade bilen automatiskt hela tiden). Detta senare val är det bästa då man kan sladda bättre i kurvorna.
I övrigt styr man bilen vänster och höger med joysticken och genom att dra spaken fram och bak sköter man vapnen. Mellan banorna kunde byta dessa vapenfunktionen. T.ex. kunde man välja att om man drog bakåt släpptes en mina bakom bilen eller hellre välja en bakåt-missil.
Betyg
Spelet som är ett racingspel fick mycket bra recensioner när det kom och rankas fortfarande som ett av de bästa spelen till Amiga. De flesta tidningar gav det betyg runt 80-90 % men Amiga Computing gav det lägst av alla (bara 65%).
Urval av betyg
- 93% (Amiga Action 20, maj 1991[1])
- 91% (The One 31, april 1991[2])
- 90% (CU Amiga, april 1991[3])
- 65% (Amiga Computing 37, juni 1991)[4])
