Stora Roo
Från Rilpedia
Stora Roo är en herrgård i Lidköpings kommun i Västergötland.
Gården, även känd med stavningen Stora Ro, har varit känd sedan 1500-talet men är en dokumenterad boplats från äldre järnåldern.
Tidigaste ägare
- Knut Axelsson Posse - Svea Rikes Råd, Slottsloven på Läckö, Landshövding över Vestergötland, gift med Ebba Göransdotter av Forstenasläkten, död 1595
- Axel - Deras son, Konung Johan III:s Hovjunkare, gift med Märta Oxenstierna, rymde 1603 som Sigismunds medhållare, då godset blev förbrutet till Kronan.
- Erik Ribbing - Född 1577, var med Sigismund i Stångebro slag, blev landsflyktig men benådades, gift med Anna Persdotter av Forstenasläkten, död 1623, skrevs som Herre till Roo 1610.
- Christer Axelsson Posse - son av Axel, Landshövding i Västmanland, gift med Kristina Sparre, död 1643, hade egen predikant "Herr Bengt Magni", enligt vad Domböckerna visa.
- Kristina Sparre af Rossvik - hade Roo som änka enligt Domboken 1651.
- Nils Posse - den förres son, Överste för Nerikes och Vermlands Regemente avled ogift 1669.
- Per Fleming - Konglig Kammarherre, Guvernör på Ösel fick Roo med sin fru Märta Posse, som var syster till Nils Posse, och levde som egarinna av gården 1685.
- Herman A. Fleming - deras son, Kornett vid livregementet, gift med Britta Kagg, dotter till Johan Kagg av Ågården och Kårtorp, död barnlös.
- Per Philip Hierta - (se Kjellstorp) ärvde Roo med sin fru Helena Kagg kusin till Britta Kagg gift Fleming.
- Johan Adam Hierta - son av föregående Landshövding av Skaraborgs län, gift med Ebba Maria Ekeblad, död barnlös 1816 i Lidköping.
- J. V. Dalman - Bergmästare, död 1813
Externa länkar
- Artikel: Stora Roo : en herrgårds dramatiska öden
- Artikel: Minnen från en gammal gård
- Historiska museet: Människoben från Äldre Järnåldern - Fyndplats Stora Roo