Stigmatisering
Från Rilpedia
- För den sociologiska betydelsen, brännmärkning av en grupp i samhället, se stigmatisering (sociologi).
Stigmatisering (av stigma) innebär att kroppen utan världslig, medicinsk förklaring får blödande sår som liknar de Jesus fick på korset. Fenomenet är omtvistat; inom romersk-katolska kyrkan räknas det som ett mirakel. Såren uppträder på samma ställen som Kristi sår, d.v.s. i händer, på fötter, i pannan, i sidan och ibland på andra delar av kroppen. Såren uppstår oftast i samband med en stark inlevelse i Jesu lidandeshistoria, ibland beledsagade av extatiska visioner.
Den förste som katolska kyrkan erkänner ha haft stigmata var Franciskus av Assisi; man firar hans stigmatisering den 17 september. Det första beskrivna fallet är från ärkebiskopen i Canterbury Stephen Langton i England 1222. Katolska kyrkan erkänner åtminstone 62 fall, men hundratals har rapporterats. Under 1900-talet tillhör Padre Pio, helgonförklarad 2002, de mest kända stigmatiserade personerna.
