Staufenmauer
Från Rilpedia
Staufenmauer var en medeltida stadsmur i Frankfurt am Main som det idag bara finns rester bevarade av.
Innehåll |
Staufenmauer på medeltiden
Staufenmauer (Staufermuren) byggdes i slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet[1], det vill säga under ätten Staufers regeringstid i det tysk-romerska riket (därav namnet). Den omslöt en yta på cirka 0.5 kvadratkilometer, motsvarande det nuvarande Frankfurt-Altstadt[2]. Om man jämför med den nuvarande stadsbilden så följde muren bland annat gatorna Grosser Hirschgraben och Holzgraben (jämför med bilden till höger).
Muren var ungefär 7 meter hög och 2 meter tjock och utmed murkrönet löpte en försvarsgång. Den hade tre huvudstadsportar: Guldenpforte, Bockenheimer Pforte och Bornheimer Pforte. Dessutom hade den sju mindre portar.
Staufenmauer på 1500-talet fram till idag
I takt med att staden växte utanför murarna förlorade Staufenmauer alltmer i betydelse och i mitten av 1300-talet påbörjades bygget av en längre mur som även inneslöt den nya bebyggelsen. På 1580-talet började man riva upp luckor i Staufenmauer och så sent som på 1880-talet revs ett kvarvarande 500 meter långt parti av den östra delen av muren.
Idag finns det kvar ett 70 meter[3] långt avsnitt utmed Fahrgasse, som består av sammanlagt 15 rundbågar. Innan andra världskriget var denna rest av muren inte synlig, för den var inbyggd i hus på platsen och fungerade som brandvägg. När dessa hus förstördes av bomber kom muravsnittet fram i dagen igen och har idag blivit en av Frankfurts turistattraktioner.
Det finns dessutom kvar en mindre rest av muren på västsidan av Liebfrauenkirche.
Referenser och förklaringar
Fotnoter
- ↑ Enligt Frankfurter Stadtbefestigung. Staufenmauer anger istället ”omkring 1180”.
- ↑ Stadsdel i Frankfurt som innefattar den medeltida ”gamla stan”.
- ↑ Häring, F.; Klein, H.-J.: Hessen, DuMont Buchverlag, 1992, sid. 318.
Källor
- Tyska Wikipedia: Artiklarna Staufenmauer och Frankfurter Stadtbefestigung
- Häring, Friedhelm; Klein, Hans-Joachim: Hessen, DuMont Buchverlag, Köln 1992, 10, DuMont Kunst-Reiseführer. ISBN 3-7701-1033-1.