Från Rilpedia

En specialpedagog arbetar med barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd.

Specialpedagoger utbildas vid Specialpedagogiska programmet, från och med höstterminen 2007 en påbyggnadsutbildning på avancerad nivå om 90 hp (enligt Bolognaprocessen). Målgruppen är yrkesverksamma lärare som vill utveckla det specialpedagogiska arbetet i grundskola, gymnasieskola, särskola, förskola eller annan verksamhet.

En specialpedagog kan arbeta med övergripande ansvar för det specialpedagogiska arbetet i verksamheten, och arbetar då nära ledningen. I arbetsuppgifterna ingår ansvar för utvecklingsarbete, uppföljning, utvärdering och åtgärdsprogram. Dessutom kan specialpedagogen fungera som kvalificerad samtalspartner, handledare eller rådgivare under såväl längre som kortare perioder.

Var och hur specialpedagogen arbetar, beror dels på dennes didaktiska kompetens sedan tidigare och dels på kompetens och behov i arbetslagen.[1]

Enligt högskoleförordningen (Lärarhögskolan i Stockholm, 2007) ska studenten för att erhålla specialpedagogexamen

• visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika undervisnings- och lärandemiljöer

• visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,

• visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan mellan berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens undervisnings- och lärandemiljöer

• visa förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor föräldrar och andra berörda, och

• visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever. (s. 3-4)

När det gäller värderingsförmåga och förhållningssätt ska studenten

• visa självkännedom och empatisk förmåga

• visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

• visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete

• visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. (s. 4)

Åman (2006) menar att dagens specialpedagogiska påbyggnadsutbildning avser att forma en yrkesroll där uppdraget är ett annat än det huvudsakligen var i 1900-talets skolformer. I skolans styrdokument finns visioner om att specialpedagogen ska ingå i skolans ledningsgrupp för att hjälpa till med utveckling av det specialpedagogiska tänkandet, främst hos lärare och rektorer. Man kan se det som ett paradigmskifte, där specialpedagogerna ges rollen att tolka, utforska och leda utvecklingen av den ca 50-åriga skolpolitiska visionen en skola för alla.

Den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen gavs för första gången höstterminen 1990. Inledningsvis var utbildningen indelad i fyra specialiseringar, som motiverades med att verksamhetsformer för personer med omfattande funktionshinder krävde en fördjupad specialpedagogisk kompetens. Påbyggnadsutbildningen fokuserade specialpedagogens roll som handledare och konsult med ansvar för rådgivning, stöd och utveckling av åtgärdsprogram. Målsättningen med den nya specialpedagogutbildningen var bland annat att ge ett helhetsperspektiv på inlärning och utveckling. Enligt Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande (SOU 1999:63, i Åman, 2006) är den centrala uppgiften för specialpedagogen att ”’utveckla samverkan och samarbete såväl i arbetslaget som mellan familjen och skolan för att eleven ska få adekvat stöd ’” (s. 60).

Referenser

• Lärarhögskolan i Stockholm, Specialpedagogiska programmet 90 hp. [2]

• Lärarhögskolan i Stockholm (2007). Utbildningsplan för specialpedagogexamen. Fastställd av Nämnden för grundutbildning, forskning och forskarutbildning 2007-06-19. [3]

• Åman, K. (2006). Ögonblickets pedagogik – Yrkesgrupper i samtal om specialpedagogisk kompetens vid barn- och ungdomshabiliteringen. (avhandling för doktorsexamen, Stockholms Universitet). Stockholm: Intellecta Docusys.