Spannmålstork

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Spannmålstork

Spannmålstork är en anordning där spannmål, som skördats med hög vattenhalt, torkas. För att lagra spannmål längre tid bör vattenhalten inte överstiga 14% för kvarnvete. Vanligen finns minst en silo i torkens omedelbara närhet.

För fodervete gäller max 14,5% vattenhalt, detta gäller också spannmål för etanol/energi.

Innehåll

Uppbyggnad och funktion

Numera är en spannmålstork ofta en plåtkonstruktion där spannmålen körs upp till toppen av torken med hjälp av en transportör, medan spannmålen sedan rör sig neråt i konstruktionen möter den uppvärmd luft som tar med sig vatten från spannmålen.

Längre ner möter spannmålen kyl luft som ska kyla av varan, det är viktigt för kvaliteten att varan kyls rimligt fort. Även vid kylningen transporteras en del vatten bort.

Den första som torkar på kornet är givetvis det yttre skiktet, det kommer därför att ske en utjämning, under några timmar, efter torkningen. Under denna utjämning vandrar vatten från kärnan i kornet ut i de yttre delarna.

Behovet att torka spannmålen varierar mycket från säsong till säsong. Även om inte torken används en säsong är ett visst underhåll/översyn nödvändigt, om den ska fungera året därpå. Ordentlig rengöring är viktigt inte minst på grund av brandfaran.

För att värma luften till spannmålstorken används olika energi källor, en halmpanna kan vara ett ekonomiskt alternativ, speciellt om man själv har halmen.

Ett normalt år producerar Sverige cirka 2 miljoner ton vete totalt. Av detta går ungefär 1,3 miljoner ton till kvarnar i Sverige och andra länder. Resten blir foder och energi. 2008 var inget normalt år för svenska odlare på grund av det olämpliga vädret, på sina håll producerades mycket lite vete av kvarn-kvalitet.

Autopilot

I den hektiska skörde tiden körs torkar ofta i dygnsdrift. Detta innebar ofta tidigare att man hade en säng vid torken där operatören kunde vila sig korta stunder.

Idag har man vanligen hjälp av en elektronisk styrning som kan köra torken likt en autopilot i ett flygplan. Mer om elektroniska styrningar för spannmålstork; AMY Styrning

Kontinuerliga torkar och sats-torkar

Man skiljer på två huvudtyper av torkar, kontinuerliga och satstorkar. I den kontinuerliga fylls spannmål på kontinuerligt och varan passerar alltså endast genom torken en gång. Är varan våt blir det en långsam färd genom torken, är den torrare går det fortare.

I en satstork däremot fylls en sats spannmål på, och hela satsen torkas färdig och matas sedan ut.

I en kontinuerlig tork kan styrningen, med hjälp av en sensor monterad inne i spannmåls-strömmen, reglera utmatningen. Är spannmålen mycket våt minskas utmatningen, och är spannmålen torrare kan utmatningen ökas på.

I en satstork körs varan runt tills hela satsen är torr, det innebär att varan kan passera genom torken flera gånger.

Då det finns många tillverkare av spannmålstorkar, finns det också många varianter och mellanting av det två huvudtyper vi nämnt ovan.

Mobila spannmålstorkar

Har man sin odlingsmark uppdelad på flera mindre arealer, kan en mobil tork vara lämplig. Den kan flyttas mellan olika fält, och givetvis även flyttas mellan olika användare.

En mobil tork kan också lätt säljas, tack vare att den är just mobil.

Personliga verktyg