Skrombergaverken
Från Rilpedia
Skrombergaverken var en fabrik för byggkeramik belägen i Ekeby i Bjuvs kommun. Fabriken är känd som tillverkare av de vita kakelplattor som Operahuset i Sydney är täckt av och samarbetade nära med arkitekten Jørn Utzon vid framtagandet av plattorna. Produktionen drevs av CC Höganäs byggkeramik fram till 2008 då verksamheten lades ner. Skrombergaverken var då den sista kvarvarande tillverkaren av kakel och klinker i Sverige.
Innehåll |
Historia
1881 bildades Skromberga stenkolsgruva i och med att flera schakt öppnades i trakten kring Ekeby. En av biprodukterna till stenkolsbrytningen blev stora mängder lera. För att ta till vara på denna resurs anlitade man ingenjör Franz Dauman från Berlin, som såg att leran, efter att den fått vittra, var av en mycket tät sort, som lämpade sig utmärkt till flera sorters lergods. Tillsammans med helsingborgsaffärsmannen Nils Persson grundade Dauman 1886 Skromberga Stenkols- och Lerindustri AB. Under Daumans ledning grundades fyra klinkerfabriker, fyra rörfabriker och en fabrik för eldfast tegel. Tegelfabriken kom att specialisera sig på förbländertegel och glaserat tegel och har kommit att användas på ett flertal byggnader i trakten. Förbländerteglet har till exempel använts vid byggena av Folkets hus och Skånes Enskilda Banks byggnad i Helsingborg och Grand hotell i Halmstad. Det glaserade teglet har använts i Helsingborgs rådhus och Slagthuset i Malmö.
1904 köptes Skrombergaverken av metallpulvertillverkaren Höganäs-Billesholms AB och på 1950-talet var det en av Sveriges största arbetsplatser med över 2000 anställda. Höganäsbolaget ägde Skrombergaverken fram till 1985 då man sålde det till finska Partek, eftersom man ville fokusera på sin kärnverksamhet. Partek startade 1990 ett samarbete med det svenska investmentbolaget Proventus och tillsammans skapade man United Tiles. 1995 köptes United Tiles verksamhet upp av italienska Cisa Cerdisa, som sedan bildade Richettigruppen, vilket företaget CC Höganäs nu är en del av nu är en del av. 2008 lades produktionen på fabriken ner på grund av minskad efterfrågan på de erbjudna produkterna, samt fabrikens omoderna tillverkningsprocess.
Produktion
Leran som plattorna tillverkades av var av så kallat gulbrännande typ och bröts på somrarna i trakten kring Ekeby. Sedan fraktades den till ett utomhusfält, där den fick ligga och vittra i tre år innan man malde sönder leran och blandade den till rätt konsistens. Vid framställningen kunde man sedan tillsätta krossade plattor från de som kasserats i kvalitetskontrollerna för att få fram olika strukturer. Tillverkningen blev sedermera mekaniserad, vilket gjorde att antalet anställda vid produktionen sjönk från 2000 till endast 50 år 2008. Man producerade 380 000 kvadratmeter keramiska kakelplattor per år.
Se även
Källa
- DFDS: Transport solutions: nummer 3 2003 (pdf)
