Skottår
Från Rilpedia
Ett skottår är ett år med en skottdag. I lunisolarkalendrar som judiska, babylonska och den gamla romerska kalendern innebär skottår att året har en extra månad, skottmånad.
Skottår är ett sätt att hålla årstiderna på plats i kalendern. Eftersom årstidsåret är cirka 365,2422 dagar långt går det inte att ständigt använda 365 dagar i kalendern. Detta skulle ge ett fel som motsvarar ungefär 6 timmar per år, och efter 100 år skulle felet ha vuxit så stort att kalendern skulle vara mer än 26 dagar efter årstiderna, vilket inte vore optimalt. Genom att en extra dag sätts in ungefär var fjärde år kan kalendern hållas någorlunda i fas med årstiderna. Extradagen kallas skottdagen och dess datum är den 29 februari. Den inföll tidigare den 24 februari men sedan år 2000 infaller skottdagen den 29 februari, enligt ett beslut av Namnlängdskommittén 1996.[1]
Regeln för skottår i den gregorianska kalendern:
Ett år är skottår om det är jämnt delbart med 4. Sekelskiftesår (dvs delbart med 100) är dock endast skottår om det dessutom är jämnt delbart med 400. År 1800, 1900, 2100, 2200, 2300 och 2500 är alltså inte skottår, medan år 2000 och 2400 är det.
I den julianska kalendern var alla år som var jämnt delbara med fyra skottår, vilket gav en förskjutning på en dag per 128 år jämfört med det tropiska året. Undantaget är år 4, år 1 f.Kr. samt år 5 f.Kr. som på grund av ett påbud från kejsar Augustus inte var skottår (för att kompensera för de tre extra skottår som felaktigt lades in i den julianska kalendern mellan år 42 f.Kr. och år 9 f.Kr.). Den gregorianska kalendern ger ett fel på ca 27 sekunder per år, vilket motsvarar en dags förskjutning efter 3 236 år.
Innehåll |
Skottdagen
Skottdagen infaller den 29 februari vart fjärde år. Det är den extra dag i februari som infaller varje skottår. Fram till och med 1999 inföll skottdagen den 24 februari. Anledningen till att det kallas skottår kan vara att man har skjutit in en dag för att dagarna på året ska passa in.
Anledningen till att skottdagen ligger i slutet av februari snarare än vid slutet av året är att den gamla romerska kalendern, som användes av romarna innan Julius Caesar introducerade den julianska kalendern år 46 f.Kr., började med månaden mars. Skottdagen placerades alltså i anslutning till deras (tidigare) nyår.
Den romerska kalendern var också starkt påverkad av äldre månkalendrar och man benämnde exempelvis dagar efter månens faser: kalendae – nymåne (alltså upphovet till ordet kalender), nonae – första kvarteret och idus – fullmåne. Den första dagen i månaden benämndes "kalendae" (trots att detta inte stämde med månens verkliga fas) och exempelvis den 24 februrari var ante diem sextum Kalendas Martias – sjätte dagen före kalendae i mars. (Romarna använde inklusiv räkning, dvs. den dag som vi skulle kalla den femte dagen före första mars kallade romarna för den sjätte, eftersom startdatumet räknades med.) När man sedan i den julianska kalendern införde skottdagar, lade man till en "andra sjätte dag före kalendae", den så kallade bisextilis. Än i dag heter skottår på franska année bissextile.
Varför man gjorde på detta sätt, och inte lade den precis före den 1 mars, är något oklart. En anledning kan vara att man var påverkad av tidigare grekiska månkalendrar där man hade 12 månader med lika lång längd – 30 dagar – och sedan lade man till 5 dagar i slutet på året som inte tillhörde någon månad, de så kallade Epagomenai (grekiska "de tillagda"), för att komma upp i 365 dagar totalt. Skottdagen kom då att bli en ny 6:e dag före de tidigare fem extradagarna.
Inom EU beslutade man i slutet av 1990-talet att ändra den tidigare placeringen av skottdagen och i stället låta den 29 februari vara officiell skottdag med början år 2000. Även den romersk-katolska kyrkan räknar numera den 29 februari som skottdag.
Skottår i traditionen
Inom europeisk äldre tradition var det tillåtet för kvinnor att fria till ungkarlar under hela skottåret.[2] Det är en tradition som går att härleda till en legend från 400-talet från Irland om Patrick och Brigid av Kildare. Det fanns från medeltiden ända fram till 1800-talet en oskriven lag på de Brittiska öarna som sade att den man som avvisade en friare under ett skottår var tvungen att ge henne en kyss samt ett silkeslinne eller ett par handskar. En annan tradition förhindrade kvinnorna att fria till männen den 29 februari under skottåret.
Se även
- Julianskt datum
- Kalender
- Skottsekund
- Tideräkning
- Wikimedia Commons har media som rör Skottår
Referenser
- ↑ Almenacksförlaget - Vanliga frågor besökt 2008-04-09
- ↑ The history of Leap Year (engelska)
