Skolmat
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Skolmat är mat, vanligen lunch men ibland också mellanmål, som serveras i en skola. Sådan mat finns i många länder, men Sverige och Finland är unika i det att den fria grundskolematen är lagstadgad.
Sverige
Skolmat har i Sverige serverats sedan 1940-talet, och förekommer inom förskola, grundskola eller gymnasieskola. Ofta avses bara den mat som serveras i grundskolor när begreppet skolmat används.
Enligt skollagen från 1997 är kommunerna skyldiga att servera avgiftfri mat till elever på grundskolan (men inte i gymnasieskolan), men några specificerade krav finns inte och kvaliteten på maten kan variera kraftigt mellan olika skolor och kommuner. För att kunna garantera en hög närigsmässig kvalitet på skolmaten har Livsmedelsverket fått riksdagens uppdrag att till år 2007 ta fram riktlinjer för skolmat.
Stora skolor har som regel egna skolkök medan små skolor i allmänhet inte har resurser att själva laga mat. Fryst eller färdiglagad mat transporteras ut till skolorna där bara uppvärmning eller återuppvärmning sker och även i de riktiga skolköken är bruket av halvfabrikat utbrett.
Skolmat har ibland, med rätt eller orätt, rykte om sig att vara osmaklig. Orsakerna kan vara den måttliga budget skolorna har per elev eller att ibland tillagas på en plats och sedan varmhålls en längre tid före serveringen.
En anställd i ett skolkök har den officiella benämningen skolmåltidsbiträde, men går populärt under beteckningen "mattant" eller "bambatant". Det senare är en avledning av bamba – en västsvensk benämning på matsalen som sannolikt kommer av begreppet "barnbespisning". De brukar använda särskilda arbetskläder, som inkluderar förkläde och kökssnibb.
Litteratur
- Berit Halling, Tommy Jacobson, Gerhard Nordlund (1990). Skollunchen: igår, idag, imorgon. Stockholm: LRF, ISBN 91-36-02973-4
