John Laird Mair Lawrence
Från Rilpedia
John Laird Mair Lawrence, 1st Baron Lawrence, född 1811, död 1879, var brittisk vicekung i Indien 1864–1869. Han var bror till Henry Montgomery Lawrence. Han inträdde 1829 i brittisk-ostindiska kompaniets tjänst och ådagalade mycken duglighet såsom uppbördsman i olika trakter av Delhi. Han insattes 1849 jämte brodern i förvaltningskommissionen i Punjab samt blev 1852 överkommissarie i denna viktiga besittning.
Han vidtog energiska åtgärder till hela förvaltningens ordnande på grundvalen av sträng rättvisa mot befolkningen, och hans bemödanden i detta avseende visade under upproret 1857 en vacker frukt, då han såg sig i stånd att icke blott upprätthålla lugnet inom sitt eget förvaltningsområde, utan även låta starka truppsändningar avgå till rörelsens huvudhärd. Han betraktades därför icke utan skäl såsom det brittisk-indiska väldets räddare och belönades bland annat med värdigheten av baronet. 1864-1869 utövade Lawrence såsom vicekung i Indien en välgörande verksamhet i samma anda som förut samt befordrade ivrigt, men på ett klokt sätt, kristendomens framsteg. Beskyllningar att han icke visat tillräcklig handlingskraft under den stora hungersnöden i Orissa 1866 föranledde hans återkallande.
Vid sin hemkomst till England erhöll han dock peervärdighet såsom lord Lawrence av Punjab. 1870-1872 var han president i Londons skolråd. .
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).