Shito Ryu
Från Rilpedia
 |
Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort. |
Shitō-Ryū (糸東流) är en av världens fyra stora karatestilar (utöver fullkontaktsstilen Kyokushinkai). Denna stil har inslag av både Naha-te och Shuri-te.
Innehåll |
Historia
Stilens grundare Mabuni Kenwa namngav sin stil efter sina två huvudtränare, Itosu Anko Yasutsune (糸州安恒) (1813-1915) och Higashionna Kanryo (東恩納寛量). Itosu lärde honom Shuri-te och Higashionna lärde honom Naha-te. Shi och To är de två första tecknen i dessa två lärares respektive namn. Ryū betyder ungefär, 'stil', 'skola' eller 'strömning'.
Karate har lärts ut utanför Japan i nästan 40 år, och exporterades till resten av världen med dess organisatoriska och stilmässiga bakgrund. Nu har de olika karateskolorna blivit kända bland utövare jorden runt.
Av alla traditionella karatestilar såsom Shotokan, Gojū-Ryū, Shōrin-ryū, Isshin-Ryū och Shitō-Ryū, framstår Shitō-Ryū som mest svårplacerad med sina många inflytelser. Ett flertal av dess ledande utövare, som till exempel Fumio Demura och Teryo Hayashi, är kända över hela världen. Shitō-Ryū har oftast beskrivits som en blandning av Shotokan och Gojū-Ryū.
Det är också känt att lärarna inom stilen använder kata från många källor på Okinawa. Tyvärr säger en sådan beskrivning inte mycket om vad Shitō-Ryū egentligen är. Det är sant att Shitō-Ryū, tillsammans med Gojū-Ryū, Wado-Ryū och shotokan, är en av de fyra stora stilarna i Japan.
Teknisk sett liknar de flesta Shitō-Ryū varianter varandra. Det finns dock en del skillnader i katorna mellan olika grupper, troligtvis beroende på när de lärdes ut av Mabuni samt elevernas personligheter. Oavsett vilken grupp det gäller, ser de flesta Shitō-Ryū kator ut som Shōrin-ryū, en lång linjär skola. De Naha-Te kata som utförs av Shitō-Ryū utövare är utförda på ett lättare, mer linjärt och längre sätt än till exempel Gojū-Ryū.
Shitō-Ryū har aldrig glömt sina rötter på Okinawa, när det gäller kobujutsu (hanterande av vapen). Medan Mabuni tränade under vapenexperter som till exempel Arakaki, lärde många av dagens Shitō-Ryū lärare den mesta av sin kobujutsu från Taira Shinken, (Ryūkyū Kabudō Hōzon Shinkōkai) mannen som är ansvarig för att popularisera kobujutsu under en tid då intresset i denna speciella Okinawakonst var som lägst. Det verkar som Shitō-Ryū är den stil som mest tog till sig Tairas teknik. Instruktörer som till exempel Sakagami, Demura, Hayashi, Kuniba och Kenei Mabuni tränade alla med Taira under olika tillfällen.
Träning
Shitō-Ryū lägger stor vikt vid träning på de många kata i systemen samt på dess applikationer (användning av tekniker från kator). I många Shitō-Ryū grupper finns mellan 40 – 60 olika kator, ingen annan stil har så många kator. Detta beror på Mabunis stora kärlek till kata och att han tränade med så många mästare. Shitō-Ryū lägger också stor vikt vid sparring där hastighet betonas.
Avknoppningar
Inom Shitō-ryū uppstod ett flertal andra stilar efter Mabuni Kenwas död, dels för att en grundares frånfälle typiskt leder till dispyter om vem som ska efterträda denne som ledare för en viss skola, dels därför att många framstående karatelärare väljer att modifiera stilen, så att det därigenom skapas nya grenar. Bland det stora antalet existerande sådana grenar av Shitō-ryū återfinns några av skandinaviskt intresse:
- Seishin-kai (聖心会): Grundad av Kōsei Kokuba, elev till Mabuni Kenwa och Chōki Motobu 1943 i Osaka, Japan. Denna gren utgjorde ursprungligen Motobu-ha Shitō-ryū, men hävdar inte längre denna härstamninig med ensamrätt.
- Shūkōkai (修交会): Grundad av Tani Chōjirō, elev till Mabuni Kenwa. Sedan 1949 utgör denna stil Tani-ha versionen av Shitō-ryū.
- Kuniba-kai: Grundad av Shōgō Kuniba, tredje sōke av Seishinkai och Kōsei Kokubas son, som flyttade till Portsmouth VA 1983. Hans amerikanska dōjō separerades från Seishinkai efter hans död 1992 och blev känd som Kuniba-kai. Denna gren, numera ledd av Shōgōs son Kōzō Kuniba, sägs för närvarande företräda Motobu-ha stilen av Shitō-ryū.[1]
- Sanshin-kan: Utövad sedan 1965, i Sverige, av Tamas Weber, numera den ende icke japanske 10:dan efter studier under Hayashi, Tani, med flera. Initialt tränades i en Shūkōkai dōjō på Högbergsgatan 49 i Stockholm med besök av Tani med följe en gång på 1970-talet. Dōjōn blev trax därefter flyttad till Webers nya lokal på Sveavägen, där även andra skolor fått plats. Webers vision är att som President och Chefsinstruktör vidareutveckla vad han kallar ”Motobu-ha Shitō Ryū Sanshin Kan International”.
Noter och referenser
- ↑ Motobu-ha Shito - ryu Kunibakai Karate - do vid Kokino Shitō-ryū karateskola
