Från Rilpedia

Æthelbald var kung av Mercia, i nuvarande Midlands i mellersta England, från 716 till 757. Under hans långa regeringstid blev Mercia det dominerande anglosaxiska kungariket, och återtog den framskjutna ställning det hade åtnjutit under 600-talet under de starka merciska kungarna Penda och Wulfhere. Mercias dominans i England fortsatte till slutet av 700-talet. Offa, barnbarn till Æthelbalds kusin Eanwulf, härskade i ytterligare trettionio år, med början kort efter Æthelbalds död.

Æthelbald tillträdde tronen efter att hans kusin kung Ceolred dött. Både Wessex och Kent styrdes av starka kungar vid denna tid, men inom femton år beskriver den samtida krönikeskrivaren Beda Venerabilis att Æthelbald härskade över hela England söder om floden Humber. Den anglosaxiska krönikan listar inte Æthelbald som bretwalda, eller "härskare över Storbritannien", men detta kan bero på krönikans västsaxiska ursprung. (mer...)