Schäfer
Från Rilpedia
Schäfer | ||||
Ursprungsland | Mall:Landsdata Tyskland Tyskland | |||
|
Schäferhund, ofta endast schäfer (tyska för "herde"), är en hundras som ingår i den tyska vallhundsgruppen. Fortfarande vallas får med "icke rasrena" schäferhundar i Tyskland, och fast dessa hundar inte ställs ut eller har stamtavlor, är de ättlingar till arbetande fårhundar vars anor kan spåras till bronsåldern.
Marcus Terrentius Varro (116-27 f.Kr.), romersk historiker och författare, var en av de första som beskrev schäfern. Han nämnde för övrigt bara vita hundar, vilka idag inte är godkända inom schäferaveln. Efter att ha avlats ett tag i Amerika kom de dock att godkännas i Schweiz, och har senare inlemmats internationellt som "Vit herdehund", men ursprunget är detsamma. Det finns helt vita schäfrar och helt svarta, men de vanligaste är bruna med svart nos och svans och en svart "sadel" på ryggen.
Innehåll |
Modern schäfer
Vad man vanligen idag menar med schäfer, är den renodlade sällskaps- och arbetshunden som "föddes" i början av tjugonde seklet. Schäfern är idag världens populäraste ras, men rekommenderas inte som renodlad sällskapshund, eftersom den kräver en kompetent och intensiv dressyr, och behöver arbeta för att må bra. Rasen som helhet har dessutom stora problem med hälsan, bland annat har många individer problem med lederna, ryggen och med olika allergier.
Ur standarden sägs: "En Schäfer skall ha ett jämnt humör och ha goda nerver, vara självsäker och frimodig och fullständigt godlynt (utom i retningsläge) och därtill skall den vara uppmärksam och följsam. Den måste besitta mod, kamplust och hårdhet för att vara lämplig som sällskaps-, vakt-, skydds-, tjänste– och vallhund".
Det föds cirka 50 000-60 000 schäfervalpar varje år i Tyskland.
Olika schäferlinjer kan skilja sig väldigt mycket åt vad det gäller exteriöra och mentala egenskaper. Något som den blivande schäferägaren bör sätta sig in i noggrant före köpet.
Dagens schäfer har en mer böjd rygg än ursprungligen. Rasen har i Sverige tenderat att dela sig, en variant för de som vill använda hunden till utställning och sällskap, denna Schäfer har den mer böjda ryggen och sämre fysiken och ett mycket lägre temperament. Schäfer för tjänst och bruks finns dock också kvar i stor utsträckning. Schäfer av brukstyp har kraftigare muskulatur, är något lägre och har rak rygg.
Historia
Den moderna schäferrasens grundare var ryttmästare Max von Stephanitz 1864 -1936) påbörjade aveln av den moderna schäferrasen.
Hans första hundar var tiken Freya von Grafrath som inköptes 1897, och en hanhund som föddes i Hannover 1895 och hette Hektor Linksrhein vilken inköptes 1898 för 200 Mark i Frankfurt och fick nr 1 i stamböckerna. Hektors farfar "Greif" som ställdes ut i Hannover 1882 var vit, varför än idag en del schäfrar är vita, även om vita schäfrar förbjöds 1933 i europeisk schäferavel och kallas idag vit herdehund.
Fler hundar bildade grunden och de var av två typer, en lite mindre med stående öron varggrå päls fran Thüringen, och en annan typ fran Württemberg, vilken härstammade fran de Schwäbiska alperna och Alsace, därav det engelska namnet Alsatian.
- 1901 erkändes schäfern som polishundsras i Tyskland
- 1905 stambokfördes den första schäfern i Sverige och
- 1913 började schäfrar användas inom göteborgspolisen.
- 1924 bildades den första Svenska Schäferhundklubben.
Schäferhundar i populärkultur
- Charlie (Änglahund)
- Rin Tin Tin
- Ace the Bat-Hound (Batman)
- Rex (Kommissarie Rex)
- Ace Hart (Dog City)
Externa länkar
- Svensk Bruks Schäfers - intresseförening för bruksintresserade
- Svenska schäferhundklubben