Sankt Nicolai kyrka, Nyköping

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Sankt Nicolai kyrka.
Sankt Nicolai kyrka i Nyköping med tornet i väster.

Sankt Nicolai kyrka är en kyrkobyggnad i Nyköpings Sankt Nicolai församling. Den är belägen vid Stora torget och är församlingens huvudkyrka.

Innehåll

Historia

Den ursprungliga kyrkan tycks vara en liten korsformad gråstenskyrka från mitten av 1200-talet. Delar av denna återfinns i norra och södra yttermurarna samt i det västliga pelarparet. En av de äldsta uppgifterna om kyrkan härstammar från 1300-talet. En kraftig eldsvåda drabbade kyrkan på 1390-talet. Möjligen har detta ett samband med vitaliebrödernas aktion mot Nyköping. På 1400-talet fick kyrkan sitt torn. Liksom i flera andra städer på ömse sidor om Östersjön byggdes det stora tornet i väster under Engelbrektsfejdens dagar. Till 1500-talet hör kyrkans rymliga sakristia. Åren 1665 och 1719 drabbades kyrkan av bränder.

Under 1920-talet genomgick kyrkan en genomgripande reparation. Professor Erik Lundberg gjorde byggnadshistoriska iakttagelser, och Sigurd Curman och arkitekten Erik Fant omgestaltade 1923-25 interiören med hänsyn till undersökningen.

Interiörer

Altartavlan har tillkommit efter den så kallade ryssbranden 1719. Georg Engelhard Schröder står som konstnär och det är en gåva från drottning Ulrika Eleonora. Altarskåpet i sengotisk stil är från omkring 1500.

Barockpredikstolen är skuren 1748 av bildhuggaren Niklas Österbom från Norrköping. Förlagan skall vara predikstolen i Storkyrkan i Stockholm. Stockholmsorgelbyggaren Johan Nicolas Cahmans byggde orgeln 1733 på en läktare rest under det höga 1600-talsvalvet längst i väster. Den ersattes 1873 med ett nytt verk av Åkerman & Lund, men fasaden bevarades. Vid restaureringen 1925 flyttades orgeln ner i norra sidoskeppet och utökades. 1973 fick kyrkan en ny stor kororgel, byggd av Marcussen & Sön i Åbenrå. Sedan pipverket tagits bort 1999 står den förnämliga Cahmanfasaden kvar i kyrkan som en kuliss framför förråd av olika slag.

Dopfunten är tillverkad på 1200-talet i Gotland. Den påträffades som trädgårdsdekoration vid Åsby gård i Stigtomta. År 1925 placerades den i Santk Nicolai kyrkan.

Gravvård

Överallt i kyrkan återfinns gravhällar på golvet. Där ligger bland andra Joakim Danckwardts gravvård. På väggarna hänger begravningsvapen för släkterna von Berchner, de Besche och Falzburg. Öster om altaret återfinns en sarkofag i Kolmårdsmarmor som gömmer stoftet efter riksrådet Fredrik Ulrik Sparre († 1777) och hans hustru Juliana Brita Sjöblad.

Se även

Källor

  • Carl Gustaf Blomberg, S:t Nicolai kyrka. Sörmländska kyrkor 97. Stiftelsen Södermanlands Museum: Nyköping 1976

Externa länkar


Personliga verktyg