Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå
Från Rilpedia
Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, (STIM) är en förening grundad 1923, som förvaltar rätten till svenskägd musik (vars kompositör, textförfattare och/eller arrangör är ansluten) och genom avtal med liknande organisationer i andra länder också musik skapad av utländska upphovsmän. I praktiken sker detta med hjälp av "stim-pengar" - en ersättning som alla som spelar offentlig musik skall ge till STIM och som sedan delas ut - i vissa fall proportionerligt mot speltid, i andra fall proportionerligt mot exempelvis en konserts intäkter eller mer schablonartat - till ägarna av upphovsrätten.
STIM driver också Svensk Musik Swedmic AB för att dokumentera och informera om upphovsrättsligt skyddad svensk musik. Svensk Musik Swedmic AB går internationellt under namnet Swedish Music Information Centre, och ingår i ett internationellt nätverk av motsvarande center över hela världen.
Innehåll |
Medlemskap
För att en kompositör, textförfattare eller arrangör ska kunna ansluta sig till organisationen måste den ha skapat ett musikaliskt verk som har framförts offentligt och/eller blivit inspelat och utgivet.[1] Även musikförlag kan ansluta sig. När en kompositör ansluter sig, så upplåter den via kontrakt alla sina rättigheter att ge tillstånd till samt ta betalt för användningen av musiken i offentliga sammanhang (t.ex spela i radio eller under en konsert). Detta gäller automatiskt samtliga musikaliska verk kompositören är upphovsman till, och kommer gälla så länge han eller hon är medlem. Kompositören överlåter alltså alla sina rättigheter som upphovsman att ge tillstånd till någon annan att framföra verket offentligt, och kan således inte, personligen, ge sådana tillstånd längre eller välja att släppa ett visst verk under exempelvis en creative commons-licens. Har kompositören någonsin släppt ett verk under en liknande licens (ex. copyleft), så kan han/hon rent tekniskt sett med dagens regler, aldrig gå med i Stim utan att bryta mot antingen kontraktet med Stim eller licensen. Det gäller även kompositören själv, som utan Stims tillåtelse t.ex. inte får skapa en webbplats där den säljer sina låtar. Stim gör dock undantag för egen musik på upphovsmannens privata webbplats om denna har full kontroll över sajten (vilket alltså inte inkluderar t.ex MySpace) om inga kopplingar till kommersiella företag görs.[2]
Medlemskap i Stim medför automatiskt medlemskap i Nordisk Copyright Bureau (NCB)[3], vilket innebär att rätten att trycka skivor, s.k mekaniska rättigheter, förvaltas av NCB. NCB kräver att upphovsmannen trycker en text motsvarande "ALLA RÄTTIGHETER RESERVERAS/ALL RIGHTS RESERVED" på skivan[4], vilket ytterligare omöjliggör ex. en Creative Commons-licens på ett eller flera verk (där motsvarigheten är "Some rights reserved"). En ansluten kompositör som vill trycka sin egna musik på t.ex. en CD-skiva måste betala till NCB, utom i speciella undantagsfall i små upplagor.[5] Även icke ansluta kompositörer måste visa ett "fribrev" (ett godkännande) från NCB för att tryckeriet ska trycka skivan.
Det officiella syftet med detta är för att Stim och NCB vill avtala om så mycket musik som möjligt för att förenkla för ex. radiostationer som vill spela ett verk, eller musiker som vill spela in en cover, utan att behöva avtala med massvis med olika kompositörer och istället ha ett enda centralt avtal.
En kompositör som inte accepterar ovanstående inskränkningar i sin upphovsrätt, till exempel möjligheten att själv, personligen, avtala om sin musik, välja att släppa vissa verk fritt på internet o.s.v. och därmed inte ansluter sig till Stim har ingen möjlighet att få betalt när hans eller hennes musik framförs i radio, eller spelas offentligt.[6] Stim samlar dock in pengar även för icke ansluten musik med motivationen att en kompositör kan ansluta sig i efterhand och få betalt retroaktivt i upp till tre år.[7]
Stim bevakar inte de ideella rättigheterna, exempelvis om någon plagierar verket eller använder det i ett för upphovsmannen kränkande syfte, utan endast de ekonomiska rättigheterna.[8]
Ersättning
Ersättning betalas ut till en medlem när Stim fått in en rapport (från exempelvis en radiokanal eller konsertarrangör) om att något av dennes verkanmälda verk spelats offentligt. Detta gäller även om kompositören framför sin egen musik offentligt, om den inte själv arrangerar tillställningen. Ersättningens storlek beror på antalet upphovsmän verket har, verkets speltid, var verkets spelats, antal lyssnare, i vilket sammanhang, Stims administrationsavgift samt en gradering av verkets form, struktur, komplexitet, m.m.[9] Ett orkeststerverk graderas i allmänhet högre än en punklåt som exempel.
NCB betalar ut ersättning till upphovsmannen när någon framställer en mekanisk kopia (ex. en CD-skiva) med upphovsmannens verk på. Den som framställer en omodifierad version av det anslutna verket måste alltså inte ha upphovsmannens tillstånd för att göra en sådan, utan endast NCBs.
Se även
Referenser
- ↑ https://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/AllDocuments/2BBEC5AE6F439BD0C125737F002568E7
- ↑ https://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/AllDocuments/FD49CDAABC7FA1C0C1257184004165DC
- ↑ http://www.ncb.dk/english/02/medlemgenerel.html
- ↑ http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/AllDocuments/3259D915C57E36C8C125716C002D3AD3
- ↑ http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/AllDocuments/470E56693A8FBFEDC12571000053F6D2
- ↑ http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/AllDocuments/28E1532BEA63BF5BC12571000051C557
- ↑ http://www.99.se/allm-nt-om-musik/124468-stim-svarar-p-fr-gor.html
- ↑ https://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/AllDocuments/82CA03C9EDEE6DD1C12571000053BD3C
- ↑ http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/AllDocuments/503C0B33867A6E97C125716A00432698
Externa länkar
- stim.se - officiell webbplats
- Svensk Musik Swedmic AB
